Nytt prövningens år för kyrkan
Finländarna tenderar att lämna kyrkan när de påminns om dess existens. 2014 blir därför tufft, men året ger även möjligheter till en profilhöjning.
Trenden håller i sig när årsbokslutet för den evangelisk-lutherska kyrkans medlemsantal skrevs i veckan. Webbtjänsten eroakirkosta.fi meddelade triumferande att drygt 50 000 finländare lämnade kyrkan via dem under 2013 och att sammanlagt 400 000 finländare sedan 2003 har använt sig av tjänsten för att träda ut ur kyrkan.
Kyrkan meddelade samtidigt att cirka 15 000 finländare anslöt sig till församlingarna under året. Totalt betyder det en nettoförlust på cirka 35 000 medlemmar.
Bokslutet innebär inte enbart en ny imageförlust för kyrkan, utan också ett stort ekonomiskt minus. I snitt betalar en finländare cirka 200 euro i kyrkoskatt per år. Med cirka 35 000 färre medlemmar betyder det att kyrkan årligen förlorar ytterligare cirka sju miljoner euro i skattemedel.
Under 2013 noterades två klara statistiktoppar för när finländarna valde att lämna kyrkan. Den första kom i juli efter inrikesminister Päivi Räsänens uppmärksammade sommartal. Den andra toppen kom precis som tidigare år i december.
Efter en titt i den statistiska backspegeln kan man dra försiktiga slutsatser om katalysatorerna till att finländarna träder ut ur kyrkan. De som har en svag relation till kyrkan triggas till handling när de påminns, speciellt i ett värdekonservativt sammanhang, om dess existens. En annan utlösande faktor är ekonomin vilket syns i att man lämnar sin församling strax innan det nya skatteåret inleds.
Om sambandet mellan att bli påmind om kyrkans existens och att träda ut håller i sig blir 2014 sannolikt ett nytt tufft år för kyrkan. I november hålls församlingsval när kyrkan via stor synlighet i gatubilden försöker locka till aktivitet. I Sverige fungerade motsvarande kampanj som en katalysator för ett utträde när deras kyrkoval ordnades i höstas.
Under året inleds dessutom medborgarinitiativet Yhdenvertainen Suomis (ett jämlikt Finland) namninsamling, som strävar efter att klippa av de sista juridiska banden mellan stat och kyrka. Såväl namninsamlingen som församlingsvalet borgar för att kyrkan får rikligt med uppmärksamhet under 2014.
När kyrkans uttalade målsättning är att vara en bred folkkyrka är den större synligheten under 2014 samtidigt ett gyllene tillfälle för kyrkan att höja den egna profilen i samhällsdebatten. Kyrkan kunde vara betydligt aktivare att själv vädra sin framtida roll bland annat inom den tredje sektorn och som en kulturbärare även i ett allt mer sekulariserat och mångkulturellt samhälle.
Bilden av kyrkan i dag är en passiv institution, som handfallen följer med de dalande kurvorna. Fortfarande hör tre fjärdedelar av finländarna till den evangelisk-lutherska kyrkan, men med nuvarande takt närmar sig smärtgränsen för definitionen på en bred folkkyrka.