Inget lettiskt fyrverkeri för euron
En hård och impopulär svångremspolitik har fått Lettland att resa sig ur en djup kris. Misstron mot euron kan pareras av bättre levnadsstandard.
Det är inte så att en valuta bara är ett bytesmedel som kan bytas ut mot vilket annat som helst beroende på vad som är ekonomiskt mest effektivt. Det råder kollektiv sorg i Lettland efter att landet övergett sin egen valuta till förmån för euron. Latsen var en så framträdande symbol för det nationella oberoendet efter frigörelsen från Sovjetunionen att valutan blev en del av identiteten och en källa till starka känslor. Löftet om större stabilitet kan på sikt ersätta den känslomässiga förlusten, men euroområdet har ju inte på senaste tid levat upp till sina mål.
Letternas reserverade inställning till euron bottnar också i att det inte ordnades en folkomröstning för att ge beslutet en djupare demokratisk förankring. Politikerna var rädda för ett nekande svar från väljarna och anklagas för feghet. Det är en debatt som känns igen från Finland; i backspegeln sett hade det kanske varit klokare att folkomrösta om euron för att undvika inflammerade efterspel.
För letternas del uppvägs förlusten av ett oberoende av att oberoendet i en annan riktning blir större. Euron handlar inte bara om en ekonomisk utan i lika hög grad om en djupare politisk integration i EU:s kärna. Det ger ett större rörelseutrymme i förhållande till Ryssland, som har en vana att vrida gaskranar av och på allt efter sina maktpolitiska intressen.
Letterna vill se övergången till euro som ett certifikat på att landet lyckats ta sig ur den djupa svacka som det störtade i under finanskrisen 2008. Återhämtningen har varit imponerande men hård. En intern devalvering ökade konkurrenskraften till priset av att inkomsterna sjönk drastiskt. Det är inte säkert att tidpunkten för att träda in i eurolandet är den rätta; den höga arbetslösheten och utbredda fattigdomen gör att instabiliteten är kvar.
Den fragila banksektorn reser frågetecken. Den värsta farhågan är att Lettland blir ett nytt Cypern med stora mängder spekulativt kapital från utlandet i bankerna.
Många letter är övertygade om att euron innebär att priserna stiger. Det skulle vara bittert i ett land där medellönen är bara 700 euro. Ivern över att bidra till eventuella nya räddningspaket i euroområdet är inte heller stor.
Mot allt detta står utsikten om investeringar, ökad export och lägre lånekostnader. Prognosen för den ekonomiska tillväxten i Lettland rör sig kring fem procent för de närmaste åren, en siffra som andra euroländer bara kan drömma om. Grannen Estland ger ett uppmuntrande exempel; euroklassens mönsterelev har på tre år hunnit glömma sin krona och tagit vara på den nytta som euron kan ge. Lönerna och kostnadsnivån kommer oundvikligen att stiga också i Lettland.
Litauen vill in i eurohuset 2015 men efter det finns ingen som bankar på dörren. I Polen, Tjeckien och Ungern har krisen fått intresset att svalna.