Arbetet inletts, utgången oviss
Regeringen har försökt undvika rena nedskärningar i välfärden, men mycket är ännu ofärdigt och kalkylerna hoppfulla.
Det första och snabba intrycket av det strukturpaket som regeringen presenterade i går kväll är att man faktiskt har bemödat sig om att inte spara på välfärden utan försökt förenkla processerna och reglerna så att service och tjänster kan produceras men till lägre kostnader.
Hållbarhetsgapet och den offentliga ekonomins skuldsättning är sådana att ingen kan ifrågasätta behovet av åtgärder. Oron har gällt hur det ska gå att till exempel skära ned kommunernas utgifter med en miljard i form av färre uppgifter och förpliktelser utan att det drabbar välfärdens fundament – vården, omsorgen och utbildningen.
Visst finns det försämringar bland de otaliga förändringar som räknas upp i regeringens beslut, som omfattar trettio sidor. Färre tandläkarbesök för vuxna och att de vuxnas tandläkarjour dygnet runt slopas är inte en enorm försämring.
Däremot väcker det säkert mera oro att nätverket för andra stadiets utbildning, alltså gymnasier och yrkesskolor, ska bli glesare. De här skolornas finansiering ändras också. I framtiden får skolorna pengar för antalet utexaminerade, inte antalet studerande som nu. Det är en stor förändring och samma modell som redan har införts för universiteten och yrkeshögskolorna. I Svenskfinland är skolnätet redan glest, men det finns inga garantier för att det bibehålls.
Många av regeringens beslut bereds ännu och är alltså viljeyttringar. Det gäller till exempel förlängningen av läroplikten med ett år. Det var en av de få tvistefrågor som läckte ut. Kompromissen verkar luddig men beredningen fortsätter. SDP fick en skrivning om att läroplikten förlängs för hela årskursen, vilket varken Samlingspartiet eller SFP ville ha. Men å andra sidan ska förlängningen beredas med fokus på dem som inte fortsätter studierna efter grundskolan. Det är oklart om alla ska få gratis skolböcker och -resor och hur väl skrivningen uppfyller grundlagens krav på likabehandling.
Institutionsvården av äldre ska bantas ned och spara in 300 miljoner. Expertisen förhåller sig tveksamt till om det är realistiskt. Det förutsätter att man faktiskt bygger ut hemvården och lättare serviceboende.
En stor förändring gäller den kommunala ekonomin där regeringen nu går in för en slags rambudgetering, som binder både staten och kommunerna. I framtiden ska alla beslut som gäller nya projekt eller reformer i kommunerna ha en klar finansiering för att kunna godkännas.
Vård- och kommunreformerna hör till paketet men är som känt allt annat än färdiga. Det gäller också pensionsreformen.
Sexpartiregeringen lyckades presentera ett strukturpaket som inte är färdigt, men innehåller garderingen om nya beslut våren 2014 om de nuvarande inte räcker eller motsvarar kalkylerna. Vägen är knagglig, men utstakad.