Fortfarande sex i regeringen
Vänsterförbundet stannar kvar i regeringen men vill beskatta kapitalinkomster hårdare i stället för att skära i basservicen.
Sexpartiregeringens dynamik bibehålls vilket är en lättnad särskilt för SDP eller De gröna och därför påverkar det hela regeringen.
Trots att den miljard regeringen har gått in för att spara i kommunerna ännu inte är särskilt konkret och partifullmäktige informerades av ordförande Paavo Arhinmäki i allmänna ordalag röstade ungefär tvåtredjedelar av fullmäktige och riksdagsgruppen för att VF ska stanna i regeringen.
Vänsterförbundets fullmäktige valdes på partikongressen i somras och möttes alltså första gången under veckoslutet. Många medlemmar beslöt sig för hur de skulle rösta först under lördagskvällens möte och vittnade ännu under pausen då partistyrelsen sammanträdde för att komma med sitt beslutsunderlag om hur svårt det var att bestämma sig, men också om att stämningen var bra och öppen. Det är särskilt viktigt för ett parti som Vänsterförbundet vars föregångares, folkdemokraternas och kommunisternas, historia präglades av en djup splittring.
Men det är värt att notera att det var många av de unga som röstade mot regeringsmedverkan medan hela riksdagsgruppen, förutom Anna Kontula, röstade för. Det är just bland unga som VF har haft ett växande stöd och det är inte sagt att argumenten att det ändå går att påverka mera inom regeringen än utanför, som det minsta oppositionspartiet, övertygar de unga, som är radikalare och lite mindre försonliga än de äldre.
Varför är regeringssitsen då så svår för Vänsterförbundet? Som alla mindre regeringspartier kämpar VF med hur mycket man de facto kan påverka regeringens beslut när man innehar endast två av regeringens nitton ministerposter. För VF är frågan betydligt mer komplicerad än för till exempel SFP. Att sitta med i samma regering som Samlingspartiet är svårt för vänstern står ideologiskt längre från Samlingspartiet än något annat parti, trots Katainens center-höger-linje. Att det har lyckats hittills beror på att regeringen är så bred och på att VF har bundit sin regeringsmedverkan vid att man lyckas minska inkomstskillnaderna och att basservicen inte ska försämras. De resultat man kan visa upp är inte hisnande men hittills har partiet kunna peka på att målsättningarna med darr på ribban har uppfyllts. Men just därför är regerings strukturpaket och särskilt kommunsparet en prövning för Vänsterförbundet.
Som vägkost till regeringens förhandlingar om strukturpaketet den här veckan fick ministrarna Paavo Arhinmäki och Merja Kyllönen ett beslut om att kapitalskatten borde höjas, görs progressiv och delvis kanaliseras till kommunerna. Det blir aktuellt särskilt om den sänkta företagsskatten och skatten på vinstutdelning inte inbringar det man räknat med. Då kommer VF i förhandlingarna om budgetramarna på våren att kräva skattehöjningar och att företagsstöden gallras. De målsättningarna fanns också delvis inskrivna i regeringens slutgiltiga beslut om skatterna för företag och på vinstutdelningen, vilket vänstern betraktar som en seger. Vårens andra utmaning för Vänsterförbundet är att återta sitt mandat i Europaparlamentet. På listan finns fem riksdagsledamöter, inklusive minister Merja Kyllönen, och också om Paavo Arhinmäki står fast vid att inte ställa upp räknad de flesta med att VF lyckas få en MEP.