Små ämnen är särskilt utsatta för akademins sparkur
Åbo Akademi ska spara fyra miljoner euro på tre år genom att skära ner personalen med ett åttiotal personer, av vilka cirka 25 jobbar med forskning och undervisning. Det är omöjligt att göra utan konsekvenser för ämnesutbudet samt omfattningen och kvaliteten på forskningen och undervisningen. När professurer och andra tjänster inte återbesätts efter en pensionering och tidsbundna kontrakt inte förlängs, ställer det de små ämnenas existens i vågskålen, särskilt i den nuvarande humanistiska fakulteten. Där är fyra professurer redan som det är på is då det råder ett allmänt anställningsstopp.
Av alla universitet i landet har ÅA tydligast gått in för en modell som liknar företagsvärlden. Det har väckt ont blod att styrelsen för tre år sedan hittade på att ledningen ska få personlig bonus utifrån resultatet, samtidigt som det blev klart att akademin måste genomgå sparkurer. Tänker sig ÅA-styret att rektorn, förvaltningsdirektören och de tre prorektorerna ska få en personlig belöning för de förestående nedskärningarna?
Det tar lång tid och kräver stor möda att bygga upp ett kunskapskapital, men det kan skingras på ett ögonblick med felaktiga beslut. Samarbetsförhandlingarna vid ÅA borde uttryckligen handla om samarbete. Ledningen ska lyssna till alla personalgruppers kunskap och erfarenhet. Kollegiala beslut kring ekonomi, strategi och prioriteringar ger bästa resultat.