På bara tre år till miljardklassen
Supercells kometbana är globalt uppseendeväckande. Förhoppningsvis håller spelboomen bättre än IT-bubblan som sprack i början av 2000-talet.
Mjukvarujätten Microsofts förvärv av telekombolaget Nokias mobiltelefonenhet gjorde att utländska företagsuppköp i Finland ger en sur smak i munnen för många här i landet. Känslan är att det spetskunnande som ett finländskt företag med möda byggt upp rinner i väg i utländska händer och av att nationella symbolvärden skingras.
I allmänhet är det irrationellt att se nya utländska ägare som ett spöke eller en bov som kommer och snor våra tillgångar. De globala företagen har stora utvecklingsresurser, en kundbas och ett distributionsnät att erbjuda. Dessutom är köpesumman ett tillskott av nya pengar som kan kanaliseras till investeringar och flera startupprojekt. För Finland är det av stor betydelse att det uppköpta företagets verksamhet blir kvar i landet.
Den japanska teleoperatören Softbanks och det japanska spelbolaget Gunghos köp av 51 procent av det finländska spelbolaget Supercell till ett pris på 1,1 miljarder euro är till och med i ett internationellt perspektiv en uppseendeväckande affär. På bara tre år har ett litet spelbolag vuxit till ett marknadsvärde som enligt köpesumman skulle landa på 2,2 miljarder euro. Den finländska kommunikationsteknologins flaggskepp säljs för en summa som är bara två och en halv gånger högre.
Bristen på innovationer är inte bara ett finländskt utan globalt syndrom. Idétorkan får ett företag som lyckats hitta ett framgångskoncept att bära förväntningar om fortsatt framgång som i värsta fall kan vara orimligt stora.
En av de nya ägarna har en filosofi om att strategin ska göras upp för en grupp av företag på 300-årssikt. I den rådande kapitalismen kan det vara bäst att ta sådant perspektivmåleri med en nypa salt, men det ger i varje fall en hälsosam kontrast till den neurotiska kvartalsekonomin.
En liknande affär i mindre skala ägde rum i våras då det amerikanska datasäkerhetsbolaget McAfee lade ett bud på 290 miljoner euro på brandväggspionjären Stonesoft. Det är genom innovationer i både teknologin och innehållsproduktionen som de nya genombrotten för finländska företag föds.
Det är inte bara produkterna utan också affärsmodellen, eller det som på businesspråk heter intjäningslogiken, som förändras. En och annan har undrat varifrån Supercell får sina intäkter då spelen är gratis. Det är genom att ta betalt för olika tilläggsprodukter som hör ihop med spelen som pengarna rullar in. Spelbolaget Rovios kassaflöde härrör sig från olika avläggare till succéspelet Angry Birds.
Supercells vd Ilkka Paananen säger att företaget gärna betalar sina skatter i Finland som gengäld för allt gott som det fått. Det är ett tecken på att stödet för startuppföretag är på en sund bas och att det gäller att utveckla det vidare. Det är inte genom att ge sig in i en destruktiv skattekonkurrens som nya stjärnor tänds i Finland.