Europa rätar Soinis rygg
EU kan ibland upplevas som översensitivt för nynazism, men fallet Hirvisaari visar att det inte är bara historiska spöken man är på sin vakt mot.
"Här står jag vid den tyska ambassaden i Tallinn och minns bättre tider", står det i bildtexten. På fotografiet syns en man göra Hitlerhälsning mot kameran under tyska förbundsstatens flagga.
Mannen på bilden är den sannfinländska riksdagsledamoten James Hirvisaaris vän, "superhumoristen" Seppo Lehto vars Hitlerhälsning i riksdagen – som Hirvisaari själv förevigade – ledde till att Sannfinländarnas arbetsutskott i går beslöt att förorda att Hirvisaari utesluts från partiet.
Som vanligt, när rasisterna och homofoberna kring det sannfinländska partiet trampat i klaveret, försökte Hirvisaari också denna gång använda humorkortet som trumf – men nu visade sig skjortärmen vara tom. Det är inte att undra över: Hirvisaari har under sina dryga två år som riksdagsledamot varit tvungen att regelbundet spela ut dem när medierna slagit tänderna i hans uttalanden.
Den 53-årige lokföraren och gospelsångaren från Asikkala har nästan dagligen prövat gränserna för både dålig smak och laglighet, men först nu fick alltså partiledningen nog. Det är inte ett skämt för tidigt.
Det är oerhört barnsligt av vuxna män som Lehto, Hirvisaari och Jussi Halla-aho att tro att åberopandet av satir eller humor ska skydda dem från kritik och konsekvenser. Vi har länge bevittnat hur den "sannfinländska pojkklubben" flörtar med fascism, och hyllar etnocentrisk nationalism och aggressiv heteronormativitet.
Partiledningen med Timo Soini i spetsen har hittills konsekvent slingrat sig ur frågan om det finns rasister eller nynazister i hans parti, men också han, trots den gås han är, måste börja känna att det smutsiga vattnet inte rinner lika smidigt av ryggen längre. Med siktet inställt på statsministerposten våren 2015 inser taktikern Soini att det är hög tid att ta avstånd från uppenbara riskfaktorer som Hirvisaari. Det finns senast då en internationell opinion att beakta.
I kulisserna har Soini och talman Eero Heinäluoma (SDP) redan i ett år bromsat utnämningen av Halla-aho till suppleant i Finlands delegation i Europarådet. Positivt i sig, men tragiskt är att det är rädslan för utländska reaktioner som får det politiska etablissemanget i Finland att ta våra inhemska problembarn på allvar.
"Hotet" från Europa ska inte underskattas. Där Finland uppenbarligen tolererar rasistiskt motiverad invandringskritik som en legitim politisk ståndpunkt, är allt flörtande med rasism och nazism i Europa en illa förseglad krutdurk.
Den överilade EU-bojkotten av Österrike 2000 ligger fortfarande i klart minne, men starka antifascistiska reaktioner från unionen skulle i dag behövas i åtminstone Grekland och Ungern. Att statuera exempel i fallet Hirvisaari är ett steg i rätt riktning för Finland.