En stilla önskan
Nyheterna om nedskärningar och uppköp fortsätter att dugga tätt inom medievärlden. I veckan fick vi veta att Danmarks äldsta tidning Berlingske Tidende – vars första nummer utkom år 1749 – har sålts till en belgisk mediekoncern. 1 700 danska journalister och andra medarbetare berörs av nyheten.
I Sverige avslutas i dag politikerveckan på Gotland, där också HBL varit på plats. Även där har den senaste tidens medienyheter ventilerats: Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad börjar samarbeta och nedbemannar på samma gång, TV4 lägger ner alla sina lokalredaktioner runtom i Sverige och Göteborgskoncernen Stampen, som satsat på vad ledningen trodde var framtidslösningar, är i dag så skuldsatt att koncernen går på knä.
Om man vill utläsa något nytt av diskussionerna kunde det vara en annan sorts osäkerhet än tidigare hos de högsta mediecheferna. Från att ha andats tillförsikt trots tuffa beslut märks nu en oro som Cilla Benkö, stridbar vd för Sveriges Radio, uttrycker så här:
– Jag är superorolig. Det som händer nu är en fara för demokratin. Public service klarar inte av detta själv och vi kan inte täcka upp för alla de försvunna journalisttjänsterna inom kommersiella medier. Var är ägarna i diskussionen? Det här är ett ägaransvar, sade hon i Almedalen.
Mönstret känns igen också hos oss i Finland. Det nedbemannas, köps upp och samarbetas. Där- emot speglas besluten mera sällan mot mediernas demokratibärande uppdrag.
Optimisten i mig hoppas därför att just den frågan, den väsentligaste av dem alla, tar plats på de seminarier som är inprickade på vår motsvarighet till Almedalsveckan, det vill säga Finlandsarenan i Björneborg den 12–19 juli. Under rubriken Kvalitet har sitt pris ska medieledare med Yles högsta chef Lauri Kivinen och Sanoma Medias dito Pekka Soini i fronten diskutera vart medierna är på väg, tillsammans med den ansvariga ministern, Krista Kiuru (SDP).
Samma önskan skickar jag vidare till professor Kimmo Grönlund från Åbo Akademi som deltar i en debatt om just demokratin och vilka utmaningar de nya sätten att påverka samhället ställer för gamla strukturer. Glöm inte mediernas roll som demokratibärare!
Kortsiktigt vore det säkert en lättnad för många makthavare med en uttunnad skara journalister men det är knappast en överdrift att hävda att inget samhälle i längden mår bra av att handskas obetänksamt med det fria ordet.