En sann tävlingsmänniska
Onsdagen 26 augusti var definitivt den bästa nordiska dagen i detta VM.
Två finska spjutherrar över 87 meter, en finsk dam som tangerar det finska rekordet i stav, en danska som är 18 hundradelar från bronset på 400 meter häck och en svenska som delar fjärde plats i stav efter att ha varit felfri upp till 470. Onsdagen 26 augusti var definitivt den bästa nordiska dagen i detta VM. Fler medaljer än Tero Pitkämäkis brons lär det inte bli för Norden. Så tuff är konkurrensen.
Den forna spjutkanonen Seppo Räty har gjort det till något av sin hjärteuppgift att kritisera de finska kastarna och kallat deras stil för löjlig då de inte kan stå upp utan slänger sig på mage efter sina kast. Räty var en ikon under sin tid med sex stortävlingsmedaljer. Pitkämäki har sju och konkurrensen i dag är sannolikt tuffare än den var under Rätys tid. Så kanske också herr Räty så småningom borde berömma både Ruuskanen och framför allt Pitkämäki i stället för att hålla på med sina bitterbeska inlägg.
- Nå Seppo har ju tre OS-medaljer och jag bara en, säger den sanna diplomaten Pitkämäki.
Pitkämäki hade några medaljlösa år efter EM i Barcelona 2010. Det verkade nästan som att han sett sina bästa dagar. Men han fann en ny, bättre väg och är 32 år gammal nästan i lika bra form som han var runt 2007-2008. Undra på då att han inte har några som helst planer på att sluta.
Ingenjören får göra det han tycker bäst om och dessutom får väldigt bra betalt för. Bara att hoppas att hans kropp som tagit emot så oerhört mycket stryk under årens lopp håller ihop. Det finns nämligen ingen garanti alls för det. Hans tränare Hannu Kangas har liknat Pitkämäki vid en Mercedes med dieselmotor som rullat 500 000 kilometer.
– En ganska bra liknelse. Min kropp är rätt sliten men än så länge håller den.
Nästa kast kan vara det sista. Den risken är hela tiden närvarande. På träning, på tävling. Därför är det skäl att med stor tacksamhet ta emot allt vad herr Pitkämäki ännu kan bjuda på. Tävlingsmänniskor som han växer nämligen inte på träd, i synnerhet inte i Finland där vi oftare haft som vana att underprestera än överprestera. Pitkämäki har för det mesta presterat på sin egen nivå. Lyckligtvis har den alltid varit skyhög.
Fru ambassadör har bjudit in press och spjutherrar, samt lite förbundsfolk till sig i eftermiddag. Hoppas hon lagt bubblet på is för det är Pitkämäki och tränare Kangas sannerligen värda. Herr Piiroinen med för den delen. Och varför inte göra tillställningen internationell och bjuda in herr Yego och Abdelrahman i samma veva? Öppet och internationellt har ju varit statsminister Sipiläs motto.