Marcus Lindqvist: Alexander den Store intog Belgien
Föreställ dig att en belgare vinner den klassiska femmilen i Holmenkollen. Omöjligt?
Det motsvarar ungefär det som norrmannen Alexander Kristoff gjorde när han snuvade belgarna och alla andra på segern i cykelmonumentet Ronde Van Vlaanderen.
Ronde Van Vlaanderen är ett av världens största, tuffaste och mest prestigefyllda cykellopp. 264,2 kilometer över smala, kullerstensbelagda, backiga småvägar. Ronde är inte lika berömt som etapploppet Tour de France eller systerloppet Paris-Roubaix, den andra av de två stora kullerstensklassikerna i Belgien och Frankrike.
Hundratusentals supportrar följer loppet längs den slingriga rutten från Brügge till Oudenaarde.
– För mig blir det inte större än så här, säger Kristoff efter segern.
Kristoff, 27, har inom kort tid klivit fram som en av världens främsta inom cykelsporten. När han vann OS-brons 2012 var det många som undrade vem han egentligen var. Nu känner alla till hans namn.
Han tävlar aldrig om segern i ett långt etapplopp som Tour de France, men han är en av de bästa i endagsklassiker som Ronde Van Vlaanderen. Förra året vann han det italienska monumentet Milan-Sanremo och två etapper i Tour de France. I år öppnade han spurten för tidigt och fick nöja sig med andra plats i Milan-Sanremo, men segern i Ronde Van Vlaanderen mer än gottför för besvikelsen.
Det var inte bara segern, utan hur han gjorde det. Kristoff hängde på när hemmasonen Niki Terpstra djärvt ryckte ifrån tätklungan med dryga 20 kilometer kvar , duon höll ut ända till upploppet och där var Kristoff alldeles suverän.
Kristoff är stor och tung och en enastående sprinter. Men det som skiljer honom från de flesta sprintrarna är att han har både uthållighet och kapacitet att hänga med över tuffa backar som kullerstensbelagda Paterberg och Koppenberg – och ändå spurta hårdare än alla andra. Som en cykelsportens Petter Northug.
Hemligheten är ingen hemlighet alls: Kristoff tränar mycket, långt och hårt. Till skillnad från många andra sprintrar satsar han betydligt mer på sin uthållighet.
Kristoffs styvfar och tränare Stein Ørn förklarar duons filosofi ör Verdens Gang: för att klara sig i sex sju timmar långa lopp som Ronde Van Vlaanderen krävs det en grym förmåga att omvandla fett till energi. I en två timmar långa juniorlopp går det att klara sig på kolhydrater, men i långa proffslopp måste kroppen kunna använda sina dieseltankar. Kolhydraterna som är kroppens högoktaniga bränsle behövs i slutspurten.
Ingen hjärnkirurgi precis. Men svårt att förverkliga.
– Jag har tränat på samma sätt sedan jag var junior, men i början av karriären var det jobbigt. Jag blev frånkörd i alla loppen. Jag var aldrig nära. Men jag seriös i min träning och jag körde mycket och många intervaller. Jag utvecklades med små steg för varje år och till slut blev de små stegen ett stort, säger han till VG.