Vi använder cookies på våra sajter för att ge dig en bättre upplevelse.

  • Första sidan
  • Prenumerera
  • Kundservice
  • Annonsera
  • Ta kontakt
  • Min prenumeration
  • Jobba hos oss
  • e.hbl.fi
  • Om Hbl
  • Kortet.fi
  • På TV i dag
  • Nyhetsbrevet
Hem
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
  • Nyheter
  • Lokalt
  • Opinion
  • Sport
  • Kultur & nöje
  • Livsstil
  • Bloggar & poddar
  • HBL TV
    • Ledare
    • Insändare
    • Kolumner

    Felmeddelande

    User error: Failed to connect to memcache server: localhost:11211 in dmemcache_object() (line 415 of /srv/gamla-sites/docroot/sites/all/modules/memcache/dmemcache.inc).
    Fredrik Sonck
    Impuls
    Fredrik Sonck
    Våld är ett kraftfullt vapen som inte bara trasar sönder kroppar, utan också idéer om vi inte står emot.

    HBL:s kulturchef: Varför Paris?

    Publicerad: 14.11.2015 11.38 • Uppdaterad: 14.11.2015 12.28

    Ämnesord

    • Samhälle
    • Attentaten i Paris

    Dela

    Twittra

    Verktyg

    Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

    Att Paris för andra gången på mindre än ett år drabbas av ett terrordåd är knappast någon slump.

    Terrorism handlar inte om att erövra rikedom, makt eller territorier. Det handlar om att sprida rädsla, men i sig är rädslan bara ett medel. Målet sitter djupare. Kanske kunde man säga att det handlar om våra själar: om våra egna alldeles individuella själar, och om den som är vår gemensamma. I den har den franska huvudstaden en plats.

    Paris var en vagga för den europeiska upplysningen på 1700-talet, den tid då kyrkans allmakt över människans tanke på allvar började ifrågasättas, liksom regenternas allmakt över människornas kroppar. Det politiska och kulturella resultatet av upplysningen är oöverskådligt. Och det är ett av den europeiska kontinentens finaste arv. Så mycket elände, blodspillan och förtryck har Europa att skämmas för, inom sina gränser och utanför dem. Men inte detta.

    Det finns de som hatar jämlikheten, djupt och innerligt och är beredda att dö för sitt hat.


    Under den franska revolutionen, då upplysningens idéer omsattes i politik och politiska krav, gjordes det under parollen om frihet, jämlikhet och broderskap. Också franska revolutionen hade sina mörka sidor. Men det som överlevt av den, och det som den trots allt gav myndighet och styrka var upplysningsarvet: den fortfarande både radikala och paradoxala idén om att vi alla är fria och jämlika.

    Det finns de som hatar friheten, djupt och innerligt och intill döden. Hit hör bland annat den våldsbejakande islamska terrorismen som angriper satirtidskrifter, rockkonserter och helt vanliga människor över hela världen.

    Det finns de som hatar jämlikheten, djupt och innerligt och är beredda att dö för sitt hat. Hit hör bland annat den högerextremism som bränner flyktingförläggningar, avrättar unga socialdemokrater och definierar graden av människovärde efter hudfärg.

    Vi andra måste fortsätta vår omöjliga och nödvändiga balansgång mellan frihet och jämlikhet, utan att kompromissa alltför mycket med någondera. Vi är de allra flesta, men våld är ett kraftfullt vapen som inte bara trasar sönder kroppar, utan också idéer om vi inte står emot. Mänskligt motstånd kan innebära många och också motstridiga saker. Det måste vi hantera så gott vi kan. Men vi får aldrig glömma det tredje ordet i franska revolutionens paroll, påminnelsen om det gemensamma: att vi alltid, trots allt, delar ett syskonskap.

    Fredrik Sonck
    Ta kontakt Flera artiklar av Fredrik Sonck

    Bloggar

    Visa fler bloggar

     
    1.2.2016 20.36 1.2.2016
    Ungdomar uppskattar tydlig reklam
    Nyheter
    » Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
    Amanda Mannstrom
    1.2.2016 23.07 1.2.2016
    Frågor och svar om zikaviruset
    Nyheter
    » Om du är gravid ska du inte resa till Latinamerika om du inte måste, säger de finländska hälsomyndigheterna.
    Peter Buchert
    2.2.2016 09.57 2.2.2016
    Som ett lapptäcke i drömmarnas land
    Kultur
    » Lars Huldén hade tänkt sig en forskarbana men blev på köpet älskad författare. På fredag när det är Runebergsdagen, fyller han 90.
    2.2.2016 20.21 2.2.2016
    Så vill svenska regeringen minska tiggeriet
    SVERIGE
    » Skänk inte pengar i muggen utan stöd hellre organisationer i de utsattas ursprungsländer.
    Anna Svartström
    1.2.2016 20.31 1.2.2016
    Genomskinlig journalistik
    Opinion
    » Nyligen slog en kollega larm om en så kallad advertorial som vi publicerat på webben och som en läsare delat via Facebook, varpå den plötsligt såg ut som en redaktionell text.
    Susanna Ilmoni
    1.2.2016 12.48 1.2.2016
    Tommy Pohjola: Skammen går på torg
    Opinion
    premium Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
    Tommy Pohjola
    Hbl - Hufvudstadsbladet
    Hbl.fi

    Hufvudstadsbladet är den största finlandssvenska dagstidningen i Finland och utkommer i Helsingfors.

    Kontakta HBL
    Växel 09 12531
    Prenumerationer 09 1253 500
    pren@hbl.fi

    KSF Media ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen | Hangonlehti.

    Ansvarig redaktör (digitalt innehåll): Susanna Ilmoni
    Chefredaktör för tidningen Hufvudstadsbladet: Tommy Westerlund
    Nyhetschef inrikes och världen: Lena Skogberg (tf.)
     

    Nyhetstips & pressmeddelanden
    E-post: nyheter@hbl.fi
    SMS: TIPS "ditt meddelande" till 13513
    MMS (bilder): TIPS till 13513
    Ring nyhetschefen: 09 1253 222
    Ring webbproducenten: 044 78 35 720

    • Första sidan
    • Prenumerera
    • Kundservice
    • Annonsera
    • Ta kontakt
    • Min prenumeration
    • Jobba hos oss
    • e.hbl.fi
    • Om Hbl
    • Kortet.fi
    • På TV i dag
    • Nyhetsbrevet