Hans Sundström: Två systrar
Ett allmänt samtalsämne var syskonrelationen mellan Olivia de Havilland och Joan Fontaine som blev inflammerad redan i barndomen.
Häromdagen anlände från Kalifornien bulletinen att Joan Fontaine gått in i evigheten. Med henne försvann en av de verkliga åldersdrottningarna bland Hollywoods gamla stjärngarde. Hon gick bort 96 år gammal. Men en som fortfarande lever är, kuriöst nog, hennes minst lika kända äldre syster Olivia de Havilland som redan hunnit fylla 97.
Syskonen föddes i Tokyo där deras brittiska fader verkade som framgångsrik patentjurist. Snart flyttade de till Kalifornien men föräldrarna separerade och fadern återvände till Japan. Olivia de Havilland, som antog familjens verkliga tillnamn, kom först till filmen och upptäcktes av Max Reinhardt för att få sitt genombrott som Hermia i dennes och William Dieterles En midsommarnattsdröm (1935). Snart sågs hon som ljuv hjältinna och moatjé åt Errol Flynn i romantiska äventyr som Kapten Blod, De tappra 600, Robin Hoods äventyr och Elisabeth och Essex. Och till Scarletts förtret var hon ju Ashleys verkliga kärlek Melanie i Borta med vinden (1939).
Men därefter var det dags för systern Joan, som tog sitt filmnamn från moderns andre make, att träda fram på allvar. Det var självaste Alfred Hitchcock som gav henne roller som emotionellt uppskärrade kvinnor på gränsen till sammanbrottets rand i filmer som Rebecca (1940) och Farliga lögner (1941). Den förra gav henne en nominering och den senare slutligen en Oscar. Olivias stora stund kom efter kriget med Kärlek som aldrig dör (1946) för vilken hon i sin tur inhöstade en Oscar.
Hitchcock i all ära men min favoritfilm med Joan Fontaine är och förblir Max Ophüls bitterljuva love story Brev från en okänd kvinna (1948) där regissörens ständigt rörliga kamera följer Lisas trånsjuka längtan efter Louis Jordans världsberömde playboy och pianist.
Ett allmänt samtalsämne var syskonrelationen mellan Olivia de Havilland och Joan Fontaine som blev inflammerad redan i barndomen. Det påstås att sedan 1975 rådde en total stumskola mellan dem. Också när de blev intervjuade var syskonrelationen ett tabubelagt ämne som absolut inte fick nämnas.
”Jag gifte mig före Olivia och jag fick en Oscar före henne. Jag antar att hon blir sur om jag även hinner dö före henne”, sade Joan Fontaine en gång.