Här går det bra på svenska
Svenskspråkiga vandabor vittnar om att de automatiskt blir tvåspråkiga, men svenska språket är på uppgång i Vanda.
Jag har sällan pratat så mycket svenska på en kort tid som i Vanda. Stadens tjänstemän verkar vara välvilligt inställda till språket.
När staden ordnade den årliga presskonferensen om budgeten 2015 för medierna, gick allting som vanligt på finska. Men sedan överraskade stadsdirektör Kari Nenonen och vände sig speciellt till Hufvudstadsbladet med ett anförande på svenska. Han levererade en mycket längre version än de sedvanliga två raderna som är brukligt vid liknande tillfällen i regionens städer. Det var nytt.
Vid den efterföljande lunchen talade jag svenska med biträdande stadsdirektören för utbildningsväsendet Elina Lehto-Häggroth. Vi talade svenska medan övriga vid bordet talade finska. Vi fortsatte på svenska även om hon ibland talade finska med andra bordsgrannar. Hon sa att hon vill tala svenska för att det är hennes andra hemspråk.
Tidigare har jag talat svenska med stadens förra informationschef som insisterat för att få en chans att använda språket.
Men det är inte bara tjänstemännen som satsar på svenska. Fullmäktiges ordförande Antti Lindtman (SDP) har alltid talat svenska. Andra vill också göra det.
Jag talade med den gröna politikern i Vanda, Anniina Kostilainen, som berättade och förklarade och när hon var klar bytte hon till svenska och sa att hon är ledsen att hon inte talade svenska hela tiden men det var så invecklade saker att hon valde att säga det på finska. Jag avslutade telefonsamtalet med ett leende.
Vanda är en tvåspråkig stad med en liten svensk minoritet på ungefär 5700 personer av en befolkning på drygt 208 000 invånare. För två år sedan fick staden sitt tvåspråkighetsprogram. Där står att var och en har rätt att använda finska eller svenska och staden ska på eget initiativ se till att de språkliga rättigheterna uppfylls i praktiken.
Det ser ut som om tvåspråkighetsprogrammet fungerade. Så säger också den ena av två svenska politiker i fullmäktige, Göran Härmälä. Enligt honom har klimatet blivit bättre. Det finns tillexempel ingen aggressivitet mellan SFP och Sannfinländarna, andan är god.
Han påpekar att finlandssvenskarna faktiskt hör till ursprungsbefolkningen i Vanda och i politiken ska man inte alltid vara artig och belevad. Det kan tolkas fel. Ibland måste man vara rakt på sak, tala klarspråk och använda humor. Vissa saker blir lättare att hantera om man har glimten i ögat.
SFP:s två politiker drunknar lätt i ett fullmäktige på 67 medlemmar. Men den andra av de två, Patrik Karlsson, har tidigare sagt i Hbl (7.11.2014) att förståelsen för den svenska minoriteten ökat. Det svenska lyfts automatiskt fram och det presenteras lösningar.
Det här låter ju väldigt bra. Men det finns alltid en avigsida. När man är en liten grupp på några tusen är det omöjligt att få allting på svenska. I Vanda talar dessutom 13,2 procent något annat språk än de inhemska.
Svenskspråkiga vandabor vittnar om att de automatiskt blir tvåspråkiga. Utbudet på svenska är så litet att om man vill ägna sig åt någon hobby sker det vanligen på finska. Att vara tvåspråkig är förstås ingen nackdel.
Tvåspråkig eller inte, isen är definitivt bruten när stadsdirektörens sekreterare Satu Ahlroos talar flytande svenska i telefon. Det verkar finnas en uppsjö svensktalande tjänstemän i Vanda. Senare samma dag ringer pr-sekreterare Anita Linnamäki och pratar svenska.
Staden ser på eget initiativ till att mina språkliga rättigheter uppfylls i praktiken.