Henric Borgström: Danmark bångstyrigt i EU
Förvirringen i väljarkåren är stor i Danmark inför folkomröstningen den 3 december om landets undantag från EU:s förordningar och direktiv i juridiska frågor. Nästan hälften svarar ”vet inte” i en färsk opinionsundersökning, 30 procent nej, endast 27 procent ja, till att överlämna mer av besluten till EU.
Detta trots att fem EU-positiva partier av åtta i folketinget ställt sig bakom förslaget: Venstre som trots namnet är ett liberalt parti och sedan i juni regerar ensamt i minoritet, dessutom Socialdemokraterna, Konservative, Radikale venstre och Socialistisk Folkeparti, alltså både höger och vänster.
Ja-sidan vill att väljarna godkänner att Danmark överlämnar 22 olika rättsområden inom EU till gemenskapens beslutsorgan, exempelvis lättare för konsumenter att få tillbaka köpesumman för defekta varor, närmare samarbete mot människohandel, cyberbrott, barnpornografi med mera.
De fem partierna vill också att Danmark ansluter sig till det utökade polissamarbete inom Europol som väntas bli genomfört nästa år. Om det blir nej i folkomröstningen kommer det att dröja alltför länge innan dansk polis får tillgång till spaningsuppgifter i akuta kriminella utredningar.
Men i övrigt ska Danmark kunna fortsätta att liksom Storbritannien och Irland att välja från ett smörgåsbord av EU:s olika direktiv och förordningar.
Smörgåsbordet ger Danmark rätt att stå utanför när EU fattar nya beslut om rättsregler: 1) Om Danmark senast inom tre månader vill förhandla om ett nytt beslut accepteras det dock av Bryssel, 2) Danmark kan vänta och se om att i efterhand svälja beslut, men förlorar då möjligheten att påverka dem och 3) Danmark kan tacka nej.
Det var 1992 efter folkomröstningen om Maastrichtfördraget som Danmark fick undantag från unionens samarbete inom bland annat asyl och invandring, åtgärder mot organiserad brottslighet och civilrätt. Fram till förra året hade Danmark använt undantaget och sagt nej 189 gånger.
Därmed har landet samtidigt frivilligt avstått från inflytande över en stor del av EU:s rättsmaskineri, anser ja-sidan inför folkomröstningen.
Nej-sidan vill fortsatt kunna välja vilka juridiska beslut Danmark behåller självständigt.
Danmark tillhör EU:s mer bångstyriga medlemsländer, står utanför eurosamarbetet men har ändå knutit danska kronans värde till euron.
Grannen Sverige har en helt annan attityd till EU, att snabbast möjligt uppfylla nya direktiv och förordningar till punkt och pricka, ”lydigast i klassen” även när de påtagligt skadar svenska intressen.
Grönland som lever mycket självständigt inom Danmark röstade 1982 om utträde ur EU, vilket beviljades. Norge har två gånger 1972 och 1994 sagt nej till medlemskap, senast i kraft av sina oljepengar.
Flyktingkatastrofen frestar redan på sammanhållningen inom EU mer än någonsin tidigare. Ett nej i den danska omröstningen om tre veckor innebär att Danmark i varje ny fråga om EU:s rättstillämpning fortsätter att själv bestämma om man vill godkänna nya påfund från Bryssel.
Därefter väntar en svårare pärs hur Storbritannien ställer sig till medlemskapet.
Henric Borgström
är sedan över 40 år tillbaka ekonomijournalist i svensk press, radio och tv.