Nils Torvalds: Enhörningen i rummet
”Det finns en enhörning i mitt rum”, lydde en fiffig annons i min ungdom. Det var ett litet barn, som kom ut ur sin barnkammare och det var företaget Uniroyal, som stod för vitsen. Enhörningen – unicorn – var naturligtvis bara barnets sammanblandning mellan kvällssagan och företagets produkter.
Verkligheten är som känt mera spännande än sagan, bland mera spännande än annonserna. I dagens värld är enhörningar verklighet.
Dagens enhörning är applikationer, som plötsligt växer till ofantliga proportioner och inbringar miljarder. Den mest omtalade enhörningen i dag är Uber – appen, som kan göra oss alla till taxichaufför på deltid eller fritid. Juridiskt är den kanske lite besvärlig eftersom en taxiresa egentligen är ett avtalsförhållande och jag har ännu inte hört vad ett brott i det avtalet innebär för ansvar.
I princip handlar alltså vår framtid om appar, men de medför samtidigt utmaningar som inte är alldeles enkla att klara av.
Globaliseringens första skede handlade om hur tungt och okvalificerat arbete försvann. Eftersom också det arbetet fanns i givna och relativt fasta strukturer innebar globaliseringen att en del inhemska strukturer inte stod pall för trycket. För Finlands del blev utmaningarna naturligtvis inte mindre av att vi ligger i den europeiska periferin. Nyare och mera hållbara strukturer förfaller uppstå eller befästa sig i den europeiska kärnan. I EU:s periferi gungar marken och medborgarna försöker finna syndabockar för den politiska och/eller ekonomiska skulden.
Men enhörningarna kommer att finnas i globaliseringens och digitaliseringens följande skede och just den – förlåt mig för ordlekarnas brutala ironi – sagolika utvecklingen kommer eventuellt att handla om servicestrukturer och medelklassen.
I princip kunde det se ut på det här viset: var och er av oss har sin Under-app. Den innehåller alla väsentlig information om vårt fysiska och mentala tillstånd och den klarar av att mäta hur vi mår. Den beställer tid – och taxi – när vi behöver vård och sköter dessutom betalningen. Big data gör att Under med större sannolikhet än den allmänpraktiserande läkaren ger oss en riktig diagnos eftersom den kan kolla våra tidigare sjukdomsfall och vet hur det brukar gå för personer med samma slags DNA. Under vet dessutom hur vi lever och ger oss följaktligen skräddarsydda erbjudanden på livförsäkringar och hyvlar för vår del också på kistans lock.
Samtidigt är en sak klar. Den enorma digitaliseringen kommer att vrida många av medelklassens viktiga sociala och ekonomiska strukturer ur led. Pengarna, som strömmar in till Under-appens skapare, försvinner i finansvärldens digitala Ginnungagap. Men det är inte enbart medelklassen som utsättas för enhörningarnas angrepp. Som måltavla står framför allt vårt skattesystem.
Det är ingen nyhet att beskattningen under globaliseringen har råkat ut för en besvärlig erosion av skattebasen. Enhörningens horn kommer att bli längre och spetsigare och riva åt sig mera inkomster. Det är så att säga hela enhörningens idé. Det blir – utan en genomgripande internationell skattereform – ännu mindre att fördela.
Och tröst? Enhörningar lever inte länge, men det gör kanske medelklassen inte heller.
Nils Torvalds
är medlem av Europaparlamentet (SFP).