Jacob Söderman: Upp till kamp för uni!
Rösten lät ung och energisk i telefonen.
Hade jag hade tid att träffa dem, studentpolitiker från Helsingfors universitet?
Vi träffades på järnvägsstationens café.
De representerade studentorganisationerna.
Det var möjligt att föreslå en utomstående medlem till konsistoriet. Studenterna vill ha en egen kandidat.
Som nybliven pensionär, samtyckte jag. Kollegiet valde mig till utomstående medlem i universitets konsistorium 2003–2006.
Det var en lärorik tid. Rektorn och den administrativa chefen var seriösa och engagerade. De tre parterna, professorerna, övriga personalrepresentanter och studenterna var genuint intresserade av universitets bästa. Diskussionerna var sakliga.
Jag förvånades dock över hur snällt man följde Undervisningsministeriets olika påhitt, nya avlöningssystem, olika ”kvalitetsprogram”.
Undrade stilla om inte ett universitet med de bäst skolade människorna i landet kunde fundera ut själv, hur resultat uppnås.
Internationellt sett var resultaten då och – är nu – goda.
Helsingfors universitet placerar sig på plats 67 i en internationell ranking, som femte bästa i Norden och tjugonde i Europa.
De andra inhemska kommer långt efter.
Jag skrev i HS (28.3.2007) och påminde om att Finland redan har ett toppuniversitet, då man presenterade planen på det nya Aalto-universitet som något unikt. Det tog lång tid lejonparten av nya anslag. Ännu rankas det inte högt.
Den statsvetenskapliga fakulteten fyllde 60 år i maj 2005. I festtalet betonade jag Humboldt-universitets ideal, att man fritt och kritiskt inom ramen på sin autonomi bedömer olika samhällsfenomen och berikar utvecklingen med forskningsresultat och innovationer.
Universitets uppgift är att ständigt bevaka mänskliga värden i en tid av förändringar.
När Universitetslagen behandlades i grundlagsutskottet underströk vi enigt universitets autonomi: rätten att besluta om sina egen väg.
Nu är det slut på idyllen.
Med hänvisning till regeringsprogrammet berättade rektor Jukka Kola nyligen att man kommer att förlora 106 miljoner euro per 2019 – 20 cirka 15 procent av alla inkomster. Regeringen vill därtill slopa den så kallade apotekskompensationen, 29 miljoner euro.
Rektorn inleder förhandlingar för att friställa max 1 200 personer (av cirka 8 000). Därtill tvingas man skära ned verksamheten.
Universitet har en ny arbetsordning. Rektorn har stor makt; vad han säger är allvar.
Det ett enormt felsteg av rang att verksamheten på landets enda toppuniversitet stryps. I jämförelse med de främsta universitet har Helsingfors betydligt lägre antal undervisande personal per studerande.
Finland måste satsa på undervisning, forskning, och innovationer för att trygga sin framtid, för att komma upp ur dagens kris.
Ett regeringsprogram är en politisk vision. Om den är oriktig, rentav oskälig, då skall man kämpa för att rätta till den.
Upp till kamp, uni och alla universitets vänner.
Det bör lobbas för en ädel sak.
Jacob Söderman
är juris licentiat.