Paul Lillrank: Lägre löner och bättre produkter
I Finland har mängden arbete sjunkit, medan produktiviteten stagnerat. Av detta följer, att konsumtionen och levnadsstandarden måste sjunka.
De centrala problemen i Finlands ekonomi är att exporten går dåligt och att för få arbetstillfällen skapas. Förklaringar krävs. Facket säger: Finlands export lider eftersom cheferna är inkompetenta och produkterna är dåliga. Denna sats är i sak korrekt. Lika högt sanningsvärde har också satsen: Finlands export lider för att lönerna, och följaktigt priserna, är för höga.
Två olika förklaringar kan vara samtidigt sanna om de beskriver ett system från var sin sida. Om en blind tar på en elefant framifrån känns det som ett träd. Om en annan blind gör det bakifrån, känns det som ett rep. Liksom elefanten har många sidor, har Finlands problem många orsaker. Den blinde förnimmer endast en åt gången.
Välfärden och konsumtionen bestäms av mängden arbete och kapital i förhållande till produktiviteten, det vill säga hur effektivt man jobbar och hur väl utrustning, energi och material används. I Finland har mängden arbete sjunkit, medan produktiviteten stagnerat. Av detta följer, att konsumtionen och levnadsstandarden måste sjunka.
Exporten bestäms av vad kunderna vill köpa. Denna elefant har flera sidor: prisnivån, produkternas prestanda, teknik och kvalitet, samt förmågan att producera och leverera. Om produkterna är dåliga, måste prisen och följaktigt lönerna sjunka, eller så blir det inga affärer alls.
Lönenivån kan samtidigt vara hög och låg, beroende på hur man jämför. Tittar man på Sverige och Tyskland, är våra löner inte är särskilt höga. Jämför man med Estland och Kina, är de skyhöga. Med de förra konkurrerar vi med teknologi, med de senare med priser.
Vissa varor är mer priskänsliga än andra. Överlägsen teknik och starka varumärken lockar kunderna att betala mer. Men säljer man pressad plåt eller björkved av standardtyp, är priset det enda som gäller. Den lämpliga lönenivån bestäms av till vilket pris man kan sälja.
Från vilken ända skall man börja åtgärda detta? Facket menar att de har identifierat syndabocken, inkompetent ledarskap och bristande teknologi, alltså behöver inget annat göras. Lönerna och arbetstiderna får vara som de är, vi ställer oss och väntar att ett mirakel ska hända och syndabockarna skärpa sig.
Men under tiden förvärras läget och återhämtningen blir allt svårare. Lönerna och arbetstiderna kan justeras med ett beslut, snart. Att skaka fram nya högproduktiva exportföretag tar sin tid. Politikerna vet inte hur man skakar fram investerare och entreprenörer villiga att satsa skjortan och jobba häcken av sig för att livnära en växande skara sysslolösa bidragstagare.
Satsningar i utbildning, forskning och företagsstöd har prövats länge. I årtionden har man hävdat, att för- och grundskola är goda investeringar. Dagisbarnen och Pisaskolans elever har redan varit ute i arbetslivet ett tag. Var är avkastningen nu när den skulle behövas?
Paul Lillrank
är professor vid Aalto-universitetet.