Då vår historia uppdateras
Historiker och arkeologer kallar upptäckten av vikingagraven i Salme sensationell. Fyndet kommer nämligen att möblera om historieskrivningen och revidera tidigare uppfattningar om vikingarnas seglatser.
Estniska arkeologer gjorde för några år sedan en hisnande upptäckt på Ösel. Då vägarbetare i kommunen Salme var i färd med att installera belysning för en cykelbana, stötte grävskoporna på benrester. Först trodde man att det rörde sig om stupade soldater från andra världskriget. Vid en närmare granskning kom estniska arkeologer snart underfund med att det handlade om båtgravar från början av 700-talet.
Man hittade kvarlevorna av ett fyrtiotal skandinaviska vikingakrigare som hade begravts med jaktfalkar, hundar, spelpjäser, sköldar, svärd och spjut. Enligt arkeologen Ragnar Saage på det historiska institutet i Tallinn rör det sig högst troligt om skandinaviska krigare, som ville avkräva tribut av Ösels befolkning, men som stötte på hårt motstånd och dog i en våldsam strid.
Historiker och arkeologer kallar upptäckten av vikingagraven i Salme sensationell. Fyndet kommer nämligen att möblera om historieskrivningen och revidera tidigare uppfattningar om vikingarnas seglatser. Tidigare trodde man att vikingarna gjorde långväga seglatser först från och med 790-talet. Nu har tidsbestämningen av gravfynden och vikingaskeppen på Ösel tidigarelagt de teorierna med flera decennier.
Liknande gravfynd i Enby i nordvästra Estland har visat att det existerade regelbundna kontakter mellan bosättarna på bägge sidor om Östersjön redan under järntiden. Men då de skriftliga källorna från den tiden är knappa, är spelfältet helt öppet för spekulation, myter, sägner och gissningar. Officiellt heter det fortfarande att den svenska bosättningsvågen i österled kom i gång först på 1200-talet. I praktiken är det allt fler historiker som ifrågasätter dessa teorier.
Den svenske författaren Herman Lindqvist påtalar i boken ”När Finland var Sverige” myterna kring korståget på 1100-talet som aldrig ägde rum. Officiellt heter det ju att de första svenska korstågen till Finland skulle ha förverkligats på 1150-talet. Det fick vi lära oss i skolan. Och den historiesynen trummas fortfarande ut i många officiella sammanhang.
Lindqvist påpekar att påven aldrig gav någon order om ett dylikt korståg och att det saknas skriftliga källor som kunde bevisa att korståget skulle ha välsignats av den katolska kyrkan. Sägnerna om det påstådda korståget nedtecknades först på 1270-talet. Kanske för att tjäna den svenska kronans syften vid denna tidpunkt.
Nu tjänar myten om det påstådda korståget i stället fennomanernas syften. Enligt legenden tog den tappre bonden Lalli lagen i sina egna händer och dräpte den ondskefulle korstågsbiskopen Henrik på Kjulo träsk år 1156. Bonden Lalli ger alla xenofober livskraft. ”Den frie finnen böjer sig inte för orättvisan; han gör som Lalli och dräper den som vill förtrycka honom”, skrev Finskhetsförbundets förre ordförande Pentti Huttunen.
Hur ska Huttunens efterträdare, riksdagsledamot Sampo Terho, förvalta det retoriska arvet nu då historien och minneskartan ritas om för att motsvara verkligheten?
Mikael Sjövall
är kolumnist och kommunikationschef i miljöbranschen.