Anna Rotkirch är: Kon som försvann
Varför finns det inga ordspråk från nutiden? Eller är det bara jag som missat dem alla?
Ta den gamla livsvisdomen om att inte lägga alla ägg i samma korg. Den kan i dag direkt tillämpas på kreditkort: Lägg inte alla kreditkort i samma plånbok. I synnerhet inte tillsammans med ditt körkort. Det är nämligen det första banken och polisen frågar när du meddelar om stölden eller slarvet: fanns där också ett fotoförsett id-kort? Sedan försöker de artigt att inte sucka för högt när de hör svaret.
Men har digitaliseringen och den nya teknologin inte gett oss nya bryderier, som kunde föda nya livsvisdomar? Typ, ”klaga inte på cappucinon om wifin är snabb.”
I stället verkar det som om ordspråken tog slut senast i och med industrialiseringen. Något ”kommer som ett brev på posten”, inte ”som ett sms i telefonen”. Allra oftast är situationerna agrara: idel skjutna björnar och små bäckar, järn att smida och får att vakta, höstackar och arga bin. På svenska Wikipedia nämns liknelsen ”vig som ett kylskåp” (motsatsen till ”vig som en katt”), men vem har hört den användas?
Författaren Neil Gaiman påpekar i en novell hur ”det inte lönar sig att gråta över ospilld mjölk”. Vilket på många vis är mycket sannare än originalet. Du kan spilla, och du får gråta sen, men varför gråta om du aldrig satsat?
Eller, som det ryska ordspråket en bekant nyligen delgav mig, lyder: ”den som inte tar risker, dricker inte heller champagne”. Hon antog det vara ganska färskt. I så fall har Rysslands nuvarande inställning till mycket i livet och politiken i alla fall bidragit med en folkloristisk pärla.
Vår livsstil har dragit mattan undan flera ordspråk. Att vara tvungen att ”bita i det sura äpplet” eller att ”sitta i smöret” blir bokstavligt fel, då äpplen är hälsosamma och de välbeställda inte äter smör, utan Benecol.
De senaste veckorna har kon spökat i sinnet. Den som man inte saknar innan båset är tomt. Så känns det säkert för många av dem som inte röstat på SFP, men gärna sett, kanske räknat med, att partiet alltid kan utföra sin kärnuppgift i regeringen.
Samtidigt har just det ordspråket länge irriterat mig. Nog stämmer det att man inte saknar ungdom och hälsa förrän dessa är hotade, eller borta. Ändå är uttrycket så förnumstigt, och den som använder det identifierar sig ofta med kon, anklagande. En ko är ju ingen oersättlig familjemedlem, utan ett husdjur? Då beror väl saknaden på varför båset alls blev tomt? Tänk om kon såldes och ägaren glatt övergått till att ha får?
Försöker jag överföra kon till dagens vardag kommer jag inte på något alls. Vi har för mycket saker; och de som på riktigt är viktiga är vi ofta mycket medvetna och tacksamma över, också innan de försvinner.
Snarare blir det väl så här, numera:
”Man märker inte hur trevligt det kan vara hemma före wifin gått sönder.”
Skribenten tar gärna emot uppsnappade nya ordspråk på anna.rotkirch@vaestoliitto.fi eller twitter@AnnaRotkirch
Anna Rotkirch
är forskningsprofessor på Befolkningsförbundet.