Henric Borgström: Sverige rustar upp ubåtsflottan
Kränkning från främmande ubåt har återigen blivit hett nyhetsstoff på båda sidor Östersjön. Trots att finländska marinen avlossade skrämskott i slutet av april vill den inte bekräfta förekomsten av ubåt utanför Helsingfors. I Sverige är försvarsmakten tydligare i sina gissningar om flera incidenter i höstas.
Redan en vecka efter att nya regeringen socialdemokrater och (nedrustningsivrande) miljöpartister tillträtt i oktober inledde Försvarsmakten letandet efter ubåtar i Stockholms skärgård.
Försvarsledningen bekräftade tillsammans med de nya stats- och försvarsministrarna att främmande ubåt vistats i Stockholms skärgård, bland annat hittades färska spår på bottnen. När letandet avblåsts fotograferade en pensionerad marinofficer en misstänkt ubåt mellan Lidingö och Nacka vid inloppet till Stockholm där Viking- och Siljafärjorna passerar.
Den påstådda kränkningen kallas formellt ”möjlig ubåt”, ett språk som svenska folket vande sig vid efter upprepade påstådda kränkningar i skärgården 1982. Då hade sovjetiska Ubåt 137 gått på grund året innan i närheten av marinbasen i Karlskrona i Blekinge. Upphetsningen blev stor särskilt som ubåten var kärnvapenbestyckad. Kaptenen skyllde på kompassfel, många svenskar utgick från att han och övrigt befäl varit berusade.
Ubåtsjakten tog sedan fart i Hårsfjärden i Stockholms södra skärgård. Under ett par veckor sprängde marinen 44 sjunkbomber och fyra minor och blockerade utloppet mellan ett par öar. Men antingen lyckades ubåten smita eller så hade någon aldrig varit där.
Inspelade ljud påstods av konspirationsteoretiker komma från Natoubåtar som skulle testa svenska försvaret och skapa opinion för upprustning. En annan teori var att bävrar väsnats och ljuden missuppfattats i marinens sensorer. Efter en handfull andra larm om ubåtar vid Karlskrona och längs Norrlandskusten i Bottenviken upphörde verksamheten sedan Sovjetunionen rasat samman.
Den nya regeringen beslutade den 15 mars att Försvarsmakten får beställa två nya ubåtar för maximalt närmare en miljard euro. De ska levereras senast 2022 från Karlskronavarvet som byggt i stort sett alla marinens fartyg. De fem nuvarande ubåtarna rustas upp till dess.
Varvet ägdes fram till förra året av Thyssen Krupp som försökte lägga ned och flytta över marina beställningar till sitt tyska varv. Den tidigare borgerliga regeringen meddelade då det inte blir några beställningar alls, tyskarna ändrade sig och sålde varvet.
Köpare blev börsnoterade Wallenbergdominerade Saab som lämnat bilbranschen ett par decennier tidigare. I stället har Saab köpt delar av Bofors kanonfabrik och är framgångsrik flygtillverkare där Brasilien köper tekniken till 36 stridsflyg Gripen som huvudsakligen ska tillverkas utanför Sao Paulo. Även svenska flygvapnet köper en ny version av Gripen, preliminärt 70 stridsplan.
Det är uppenbart att den ökade ryska militära aktiviteten runt Östersjön plus nya ubåtslarm har medfört ett uppsving för vapenindustrin efter ett par decennier av nedrustning av svenska försvaret. Men det är långt kvar för att det ska komma i närheten av sin forna styrka.
Henric Borgström
har varit ekonomijournalist i över 40 år i svensk press, radio och tv.