Kimmo Sasi: Regeringens ekonomiska utmaningar
I regeringen Katainens program kom man överens om besparingar på 1,25 miljarder euro och skattehöjningar på 1,25 milarder euro. Man har påstått att regeringen sparade stort. Regeringen fattade dock ytterligare sparbeslut varje år. Men beslut och verklighet var två olika saker. När man skulle minska de kommunala uppgifterna med en miljard euro, har man verkställt cirka top procent av sparmålet.
Följden var att Finland har stimulerat sin ekonomi mer än något annat land i EU. Statens utgifter ökade ända till 2014. Nu har statens skuld ökat så mycket att vi bryter mot eurons stabilitetsregler och får en anmärkning av kommissionen. Den nya regeringen står inför svåra beslut i ekonomin.
Finansministeriet räknar att den offentliga sektorn, staten och kommunerna, borde spara 10 miljarder euro. Statens utgifter är nu 54 miljarder euro. Staten borde spara fyra, kommunerna två och fyra miljarder euro borde man spara genom att utföra offentliga uppgifter på ett mera effektivt sätt. Detta mål har man godkänt som utgångspunkt för regeringsförhandlingarna.
En del ekonomer säger att man borde vänta på bättre tider. Om man gör det behöver man inte spara så mycket. Detta är egentligen det vad regeringen Katainen gjorde. Man visste att sparmålen inte var tillräckligt omfattande i början. Därför kom man överens att man fattar ytterligare sparbeslut om skuldgraden inte börjar sjunka. Med årliga sparbeslut skapade man en negativ ekonomisk spiral som minskade den ekonomiska aktiviteten. Detta fel skall man inte upprepa.
För att skapa trovärdighet i ekonomin måste man ändra politiken. Regeringen måste fatta ett beslut om omfattande sparåtgärder redan i början av valperioden och också verkställa dem. Detta är viktigt. Alla lider av det att man sänker de offentliga utgifterna till den nivå som vår nuvarande produktion möjliggör. Men när det en gång är gjort måste man skapa en syn att vi ligger på fast mark och inga ytterligare sparbeslut behövs. Då kan den ekonomiska återhämtningen börja.
Tyvärr måste sparbeslut vara konkreta. Om man minskar ett budgetmoment på stöd av vindkraftverk eller Valviras utgifter vet man att statens utgifter minskar. Man får inte längre fatta beslut av typen att kampen mot den gråa ekonomin eller effektivare användning av adb ger hundratals miljoner euro. Grå ekonomi måste bekämpas och man kan spara enormt i adb-utgifter men dessa åtgärder är sådana effektivitetsökande åtgärder som behövs att täcka den sista fyra miljardersbiten.
När man fattar djupgående sparbeslut, åtta procent av alla statens utgifter, måste de beröra alla medborgare. Man måste spara också där var stora utgifter ligger, det vill säga sociala överföringar och utbildning. Den stora utmaningen är hur man behandlar alla rättvist. Statens utgifter tilldelas till stor del till människor med låga inkomster. Alla måste dock delta i spartalkot enligt sin förmåga.
Regeringen Katainen verkställde alla skattehöjningsbeslut omedelbart. Därför har vår skattebörda stigit till en av de högsta i hela världen. Den stora offentliga sektorn förhindrar den privata sektorns tillväxt. Det är bra att regeringen Sipilä inte kommer att höja skatterna. Det finns inte mycket utrymme för skattesänkningar. Det viktiga är att vårt skattesystem utvecklas så att det inte leder till skatteflykt från vårt land.
Kimmo Sasi
är tidigare minister och riksdagsman (Saml).