Typexemplet Fastholmen
Närdemokratin fungerar bättre genom folkrörelserna än genom representativa organ.
Det politiska ansvaret fungerar dåligt i Finland, i synnerhet i lokalpolitiken. Ett typiskt exempel är Fastholmen i västra Hertonäs i Helsingfors.
För en vecka sedan revs en villa från 1910 i Fastholmen, som en grupp ungdomar ockuperat i början av mars. Det var stadens lokalcentral som beordrade utrymningen och rivandet av huset. Något politiskt ansvar har lokalcentralens tjänstemän inte. De verkställer bara ett rivningsbeslut från slutet av 2011. Den närmast politiskt ansvariga biträdande stadsdirektören Anni Sinnemäki (som är politiskt utnämnd tjänsteman) blev tagen på säng. De direkt politiskt ansvariga - fastighetsnämnden och i sista hand stadsstyrelsen - har inte haft något att säga under den senaste veckan.
Av tidningsrapporterna får man lätt uppfattningen att husockupationen och rivningen är något som skett i år. Men det började redan i och med 2011 års rivningsbeslut. Då gick en grupp medborgaraktivister till aktion och började rusta upp trädgården invid huset. De lyckades till och med komma överens med stadens myndigheter om att hyra huset för två månader. Dessutom utarbetade de en vårdplan, som parkavdelningen godkände. Jag var själv några gånger med och röjde i trädgården för ett par år sedan.
Men så tog det roliga slut. Lokalcentralen vägrade förhandla. Aktivisterna gjorde till och med ett köpanbud men fick inget svar. Så småningom resignerade de. De som för några veckor sedan intog huset var troligen andra än de ursprungliga aktivisterna.
Lokalcentralen har försvarat sig med att huset för en tid sedan erbjöds till salu för en euro. Men till villkoren hörde en totalrenovering av villan, som enligt centralens beräkningar hade kostat 350 000 euro. Dessutom skulle hyran ha varit 3 200 euro i året. Det har naturligtvis ingen frivilligorganisation eller stadsdelsförening råd med.
På samma sätt som Migrationsverket tycks lokalcentralen vara ett verk som politikerna, de som bär ansvar inför medborgarna, inte rår på.
Det är betecknande för Helsingfors och kanske också andra städer att frivilligorganisationer och aktivister i regel konfronteras med byråkratin, inte med ansvariga politiker. En annan erfarenhet jag gjort i min stadsdel Nordsjö är att närdemokratin fungerar bättre genom folkrörelserna än genom representativa organ.
Ofta misslyckas folkrörelserna – såsom nu i Fastholmen – men de framgångar man nått i Nordsjö är helt en följd av medborgaraktivitet. Det gäller framför allt skyddet av Nybondas och Svarta Backen.
Då Helsingfors nya generalplan nu behandlas har Nordsjöborna upptäckt att skyddet av Nybondas och Svarta Backen ingalunda är självklart. I utkastet har tjänstemännen öppnat för byggande på dessa områden trots att man fått Nordsjöborna att tro att det finns ett politiskt beslut om att ingenting får byggas i Svarta Backen norr om Bastövägen eller öster om Nybondaskanalen.
Bjarne Nitovuori
är fri skribent och tidigare politisk journalist vid Hbl.