Vår tids dubbelmoral?
Den så kallade sedlighetsdebatten drevs av både män och kvinnor som ville ifrågasätta den sexuella dubbelmoral som gav män rätt att gå till prostituerade.
En av mina favoritperioder i litteraturhistorien är det moderna genombrottet. I den nordiska litteratur som skrevs under slutet av 1800-talet diskuteras ur ett köns- och klassperspektiv högaktuella teman: jämställdhet i äktenskap, yrkesliv, kärlek och sexualitet.
Trots att jag har undervisat på perioden sedan 1988 blir jag lika upprymd varje gång jag dyker ner i texterna. För första gången i historien tycks män och kvinnor, på nästan lika villkor, delta i ett livsviktigt samtal, sätta problem under debatt som formeln löd. Och vilket tempo de håller! Här visslar repliker och motrepliker om öronen på den förtjusta läsaren. Ta Anne Charlotte Leffler som med dramat ”En skådespelerska” (1873) inspirerade Ibsen till ”Ett Dockhem” (1879), och som med skandalnovellen ”Aurore Bunge” (om en adelsdam som ger sig åt en sexig fyrvaktare, blir gravid och gifter sig borgerligt) fick Strindberg att replikera med ”Fröken Julie” (som ju får betala med döden för samlaget med sin betjänt).
År 1883 kom Björnstjerne Björnsons ”En handske” ur trycket. Därmed hade litteraturen närmat sig det mest förbjudna: en gemensam könsmoral. Det är när Svavas fästman Alf i dramat anser att hans sexuellt utsvävande ungkarlsliv är hans ”privatsak” som fästmön avstår från att ”tillhöra någon som har övning i att vara dubbel”. I ett kärleksförhållande ska man nämligen kunna ”fordra av en annan, vad man fordrar av sig själv”. Svava vet vad det handlar om, hon har organiserat daghem för ogifta mödrars barn och skådat ner i de ”avgrunder av smuts och stank” som Alf och hans kumpaner lämnat efter sig.
Den så kallade sedlighetsdebatten drevs av både män och kvinnor som ville ifrågasätta den sexuella dubbelmoral som gav män rätt att gå till prostituerade. Könssjukdomarna tog de sedan med sig in i äktenskapet, där kvinnor och barn dukade under framför allt för den obotliga syfilisen. Om detta handlar såväl Gerda von Mickwitz novell ”Mässling” (1886) som Ibsens drama ”Gengångare” (1883).
På sätt och vis lever vi med efterverkningarna av den intressekonflikt som det moderna genombrottets författare identifierade: en spänning mellan många mäns och kvinnors uppfattning av vilken sexualpraktik som är att föredra. Vår tids dubbelmoral är den relativa tystnaden kring den allt grövre nätpornografin. Varje försök att diskutera om eller hur den snedvrider unga människors möjligheter till en mer jämställd, ömsesidig erotik, tolkas som moralism, snudd på inskränkning av yttrandefriheten.
På 1880-talet talade man klarspråk. Polygami i alla former var ett lägre kulturellt stadium, ansåg exempelvis Björnson. Och 1887 undertecknade en fjärdedel av alla danska män ett upprop för avskaffande av prostitutionen. Kanske hade de läst liberalen John Stuart Mills berömda bok ”On the subjection of women” (”Förtrycket av kvinnorna”, 1869 på svenska). Där var kontentan att graden av civilisation i ett samhälle visar sig i hur det behandlar sina kvinnor. Månne det inte gäller än.
Ebba Witt-Brattström
är professor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet