Finlands gröna guld i vår tid
Vi sitter på stora resurser, det gäller både råvaror och kunnande.
Det har varit på allas läppar redan en längre tid och kommer säkert att förbli där under det nya året: ekonomin. Mycket av diskussionen handlar om behovet av att anpassa den offentliga sektorn till en krassare ekonomisk verklighet. Men det borde ännu mera handla om att skapa nya jobb. För om vi inte lyckas skapa mer jobb och få fart på ekonomin blir vi tvungna att skära ännu mer i det offentliga, vilket i sin tur också stryper ekonomin. Också de offentligt anställda bidrar till att hålla ekonomins hjul i rullning, även om det ofta glöms bort.
Under de senaste fem sex åren har över 40 000 industriella arbetstillfällen försvunnit från Finland. En stor del av de nya arbetstillfällen som skapas finns inte i industrin utan i tjänstesektorn. Det är inget problem för de anställda så klart, men kan vara ett problem för samhället i stort. Orsaken är nämligen att tjänster exporteras i mindre utsträckning än varor. Så de nya jobben kan försämra vår redan usla bytesbalans. En annan utmaning handlar om var i landet de nya arbetstillfällena kan skapas. En titt på statistiken för hela landet visar tydligt att mest desperat är behovet av nya arbetsplatser längre bort från de större städerna.
På något vis borde vi alltså skapa mera jobb i hela landet och på ett sätt som förbättrar bytesbalansen. En av de grenar som det rimligtvis borde löna sig att satsa på är bioekonomin och vårt gamla välkända gröna guld, skogen. Vi sitter på stora resurser, det gäller både råvaror och kunnande. Skogssektorn hör också till de få sektorer som kan ge arbete i hela landet.
De nysatsningar som skogsindustrin beslöt om i fjol är ett steg i rätt riktning. Produkter med biobaserade råvaror kan i framtiden ersätta vilka fossila oljebaserade produkter som helst. Det kan handla om ekologiska byggmaterial, inredning, textiler eller medicin. Och det kan vara smarta förpackningsmaterial som håller livsmedel fräscha längre. Men vi är inte riktigt där ännu. Mer forskning behövs för att skapa de där nya konkurrenskraftiga biomaterialen.
En annan potential för skogen är förstås energiproduktion. Skogstillväxten räcker nog till både för industrins behov och för energianvändning. År 2013 producerades 15 procent av all el med importerad stenkol, en hel del av detta kunde ersättas med inhemsk energi. Det finns en krånglig regelkoppling mellan flis och torv, men efter att regeringen i höstas beslöt att sänka torvskatten finns nu möjlighet att öka användningen av både flis och torv på bekostnad av importkol. Torven har ofta fått utstå kraftig miljökritik, men även om utsläppen av växthusgaser från torv är på samma nivå som för stenkol är torv bättre både för vår sysselsättning och för handelsbalansen. Torvtäktsarealen motsvarar 0,6 procent av våra myrmarker och till torvtäkt tas inte myrar som är i naturtillstånd.
Såklart räcker det inte enbart med skogssektorn för att lyfta Finlands ekonomi, men det gröna guldet kunde ges en ny chans.
Mikael Jern är agronom och jordbrukare.