Köp en bok, köp två!
Så många böcker skrivna och utgivna i Svenskfinland!
”Alla skriver på engelska”, säger Jackson Ndlovu med sorg i rösten. Han är bibliotekarie i Zimbabwes huvudstad Harare, och enligt honom skrivs 90 procent av alla romaner på engelska. Också om åtta miljoner människor talar shona i Zimbabwe och i tre andra afrikanska länder så föredrar många författare att skriva på engelska. Inte minst de som drömmer om en internationell karriär. Och det gör många afrikanska författare i dag.
I Zimbabwe lär man engelska i skolan. I en nation med några stora språk och många små är engelskan nyttig, men också problematisk.
”Frestelsen att skriva på ett världsspråk är stor”, säger Ndlovu när jag träffar honom på höstens bokmässa i Göteborg. ”Men tyvärr kan ett land inte utveckla sin egen kultur på ett främmande språk. Därför borde författarna inte överge våra inhemska språk.”
Vid ett besök på universitetet i Vitoria-Gasteiz i Baskien för ett par år sedan ville lärarna övertyga mig om att det går att studera de flesta ämnen på baskiska trots spanskans dominans i samhället. Det är dyrt att producera läroböcker och facklitteratur, men det bör göras om språket ska fortleva.
”Man måste acceptera faktum. Det kostar att hålla minoritetsspråk vid liv. Här behövs både pengar och politisk vilja”, kommenterade Lurdes Auzmendi Aierbe, vice minister med ansvar för språkfrågor. Universitetet får offentligt stöd för att översätta de allra viktigaste böckerna till euskara, baskiska.
En snabbvisit i universitetets bibliotek visar problemets omfattning. Det finns några få titlar att välja emellan för den som vill studera sitt ämne på baskiska. Mångfalden är mycket större på spanska och engelska. Och bristen på modern, uppdaterad litteratur är skriande.
När årets bokkatalog dimper ner i postlådan hemma i Helsingfors är jag därför imponerad. Så många böcker skrivna och utgivna i Svenskfinland! Romaner, biografier, barnböcker, reseskildringar.
I jämförelse med Zimbabwe är skillnaden den, att författare i Svenskfinland faktiskt skriver på svenska. Och det finns resurser att ge ut rätt många böcker, vilket inte är fallet i fattiga länder.
Jämför man med Baskien är skillnaden att den finlandssvenska litteraturen konkurrerar med den rikssvenska. Baskerna har ingen storebror, varken att konkurrera med eller lära av.
Höstens diskussion om de finlandssvenska förlagens framtid är en hälsosam påminnelse om att ingenting är självklart för en minoritet. För att språket ska överleva behövs, som sagt, både pengar och politisk vilja. Men höstens diskussion har missat en poäng. Det räcker inte med författare som skriver på svenska, förlag som ger ut böckerna och fonder som ger stöd.
För att litteraturen ska frodas behövs läsare som är villiga att köpa böckerna. På en liten marknad är det särskilt viktigt med läsare som är villiga att ”köpa inhemskt”.
Så God Jul, gott folk! Köp en bok i julklapp om ni ännu hinner! En bok på svenska. Skriven i Finland.
Björn Sundell är utredningsansvarig vid tankesmedjan Magma.