Stenbäck: Dödlig intolerans
I Europa och kanske speciellt i Norden anser man ofta att religionen har spelat ut sin roll som samhällsfaktor. Sekulariseringen har gjort sitt. Men i andra delar av världen är religion fortfarande inflytelserik - tänk på USA.
I Kina växer de kristna församlingarna snabbt, det finns uppskattningar att närmare 100 miljoner anslutit sig. I Ryssland återkom religionen efter Sovjetunionens fall. I Afrika finns nu kristendomens huvudområde. Evangeliska kyrkor utmanar katolicismen i Latinamerika.
Ändå är det i Mellanöstern som religionen spelar en skrämmande roll i den maktkamp som pågår.
För att i någon mån förstå fientligheten mellan shia och sunni borde vi gå tillbaka till 30-åriga krigets europeiska urladdning mellan katolskt och protestantiskt. När det Islamiska kalifatet nu har utropats, skonas ingen otrogen, varken muslim eller kristen.
Detta blodiga religionskrig hotar att utplåna de sista resterna av Mellanösterns äldsta världsreligion, den kristna. När man i det sekulariserade väst vänder bort blicken, kan det bero på okunskap. Kanske tror man att några miljoner kristna är sentida konvertiter. Man vet helt enkelt inte att regionen var kristen långt före den islamiska expansionen.
Docent Svante Lundgren (ÅA) kom redan 2011 med ett varningens ord i boken ”Stanna eller inte stanna” (Fontana Media). Han beskriver den religiösa mångfalden, de många kristna enklaverna, de återkommande förföljelserna och den omfattande utvandringen. I dag bor det runt femtio tusen syrisk-ortodoxa enbart i Sverige av totalantalet 2,3 miljoner.
Vi glömmer även lätt att kopterna i Egypten uppgår till minst 10 procent av landets befolkning. På en tågresa mellan Kairo och Alexandria för några år sedan såg jag nästan lika många kyrkspiror som moskéer. Den bräckliga staten Libanon är beroende av den politiska balansen mellan tre religioner, shia, sunni och de kristna trossamfunden.
När de sista kristna nu systematiskt fördrivs från norra Irak, vaknade världen först när den lilla sekten yazider i bergen hotades av utplåning. Denna urgamla sekt har element av många olika religioner.
Religionsförföljelsen i Mellanöstern är inget unikt. Religiös intolerans är snarare regel än undantag.
Omkring 76 procent av världens befolkning lever i länder med starka restriktioner för fri religionsutövning. 2012 registrerades övergrepp mot religiösa minoriteter i 47 procent av världens två hundra stater. Ingen religion går säker: sikh-tempel vandaliseras i USA, judiska barn dödas i Frankrike, tibetanska munkar angriper muslimer i kinesiska Gansu. Alla slags varianter förekommer.
Kan trenden brytas? Mitt förslag är att Arabförbundet och Afrikanska Unionen borde ta fram nya regler för religionsfrihet i sina länder. En internationell konvention om religiös tolerans vore bra, med förpliktande lagstiftning om skydd för religiösa minoriteter. Sist och slutligen är det en fråga om mänskliga rättigheter.
Filosofen Régis Debray har sagt: De förföljda är alltför kristna för att intressera vänstern och alltför främmande för att intressera högern.
Pär Stenbäck är minister