Mor till sin make
Du är anhörigvårdare. Du har blivit mor till din make.
Hen sparkar, spottar, utagerar. Och ber om ursäkt så det svider i ditt hjärta. Hen håller dig vaken, äter upp ditt liv. Du byter blöjor, torkar saliv, gråter i ensamhet, gläds över små framsteg – och älskar. Du är anhörigvårdare. Du har blivit mor till din make.
Matematiken kring anhörigvården är överväldigande och övertygande. Över en miljon finländare får regelbunden hjälp hemma av anhöriga på grund av ohälsa. En fjärdedel av dem klarar sig inte utan daglig hjälp från familjen. Dygnet runt vårdas minst 60 000 i sina hem, men bara 40 000 genom ett avtal med kommunen. Antingen vill man inte sätta en prislapp på sin kärlek, eller så är man bara skeptisk. Många kommuner har ju egenväldigt och ensidigt amputerat anslagen och cyniskt halverat hjälpen för dessa tappra små soldater i kärlekens tjänst; det går ju att parasitera på deras lojalitet ”i nöd och lust”.
Pengarna talar sitt tydliga språk. Kommunerna betalar typ en halv miljard om året och sparar nästan tredubbelt, mörkertalet oaktat. Denna anspråkslösa vårdform kostar en tredjedel av det upphaussade ”effektiviserade serviceboendet”. Om de uppoffrande anhöriga kastade tvättlappen och gick behövs omedelbart 20 000 vårdsängar till.
Ändå jublade ministern i mars då hon tog emot betänkandet om närståendevården: Nu behövs det inte flera sängplatser. Sorgligt att beslutsfattarna inte vet om avlastande intervallvård – även om väldigt få anhöriga får ut de lagstadgade tre lediga dagar om månaden.
De flesta anhörigvårdare är pensionärer och kvinnor. Många tvingas direkt från lönearbete till vårdarbete. Där arbetar de mer än dygnet runt utan kunnande, redskap eller kollegialt stöd. Dessutom hårdbeskattas vårdstödet som pension. Självklart belastas deras egen hälsa oerhört. Att tala om sin eventuella lättnad då vårduppdraget är slut är tabu – och då är också vårdaren ofta helt slut. Det grymma förslaget att flytta vårdresurser från 70-åringar till människor i ”arbetsför ålder” glömmer helt bort de gamla som fortsätter jobba för sina makar.
Självklart spiller belastningen över även till arbetslivet. Tre kvarts miljon, nästan var tredje i arbetsför ålder, hjälper sina närstående regelbundet. Även här är merparten kvinnor, som redan nu flyger i skytteltrafik mellan sina barnbarn och sina, samt makens, föräldrar. Om maken drabbas, kraschar livet i kvinnofällan. Och precis som med mödraskapet minskar flexibiliteten på jobbet – läs: karriärmöjligheterna – och därmed pensionen. Orken tryter. Ändå motsätter sig arbetsgivarna arbetsgruppens förslag om subjektiv rätt till närståendevård och fler alternativ. Så länge som ”citronerna kan pressas lite till” skall det också göras.
Nu har vi 40 000 personer över 90 år ibland oss. När din dotter blir vuxen, är vi över en miljon. Ge den bästa morsdagspresenten till henne redan nu: påverka! Hon skall inte duka under när det är hennes tur att ta hand om dig.
Hilkka Olkinuora är ordbrukare med erfarenhet av närståendevård.