Västerlandets undergång
Somliga som har forskat i imperiers undergång har hittat gemensamma drag för de sista konvulsionerna.
För ett antal år sedan dristade sig en av mina före detta kolleger att på denna spalt att ironisera över att jag under min tid som chef på Obs-redaktionen på FST hade kritiserat honom och andra för att ha för mycket bilder i sina tv-inslag. Av barmhärtighetsskäl valde han att inte skriva ut mitt namn.
Långsinthet är det som för världen framåt. Det gäller bara att vänta på rätt tillfälle att gå i svaromål.
Tillfället erbjuder Finlandiapristagaren, författaren Kari Hotakainen. I en artikel i Helsingin Sanomat för några veckor sedan reflekterade Hotakainen över vår känsloverklighet i dag. I det sammanhanget skrev han att informationsförmedlingen har ersatts av känsloförmedling och tv-kanalerna har blivit tårkanaler.
Sett ur dagens perspektiv var det min kollega eftersträvade i bildväg, och som jag motsatte mig, förhållandevis sakligt. Men den bakomliggande filosofin var det farliga. Det att tv är ett känslomedium och att det skall utnyttjas så maximalt.
När det, som Hotakainen säger, går så att informationen ersätts av känslor är vi på det sluttande planet. Om valet står mellan att informera publiken eller att röra vid dess hjärta brukar redan kommersiella intressen avgöra. Dagens teknik erbjuder visserligen många billiga metoder att sprida saklig, välunderbyggd, debatterande information. Det sorgliga i sammanhanget är bara det att man har glömt hur det görs.
Journalistiken är om inte ett modefenomen så – om ett fysikaliskt uttryck tillåts – ett osmotiskt fenomen. Om vi har två kärl med vätskor av till exempel olika salthalt och väggen dem emellan är vätskegenomsläpplig utjämnas salthalterna i kärlen i sinom tid genom osmos. På ett litet liknande sätt följer journalistiken inom Yle journalistiken i de kommersiella medierna, trots att Yle inte av kommersiella orsaker behöver satsa på publikfriande vinklingar.
Småningom glöms den reflekterande och debatterande informationsförmedlingen bort också i billiga sociala medier. Kommunikationens form likriktas, känslorna spelar huvudrollen.
Man kan hävda att känslor aldrig är fel, att människor har rätt till sina känslor, eller åtminstone att de har svårt att frigöra sig från dem. När det handlar om informativa resonemang, som måste ligga som botten för de regelverk samhällsutvecklingen grundar sig på, gäller emellertid många normer för logiskt tänkande. Intressekonflikter är naturligtvis en sak för sig, men inte heller där är det förbjudet att tänka logiskt. Att ersätta logik med känslor blir i dessa sammanhang ofta katastrofalt.
Jag tror inte att man är överdrivet pessimistisk om man ser detta som en farlig utveckling. Somliga som har forskat i imperiers undergång har hittat gemensamma drag för de sista konvulsionerna. De lär vara ett överdrivet intresse för sex, matlagning och toppidrott. Öppna televisionen och begrunda.
– I rest my case, som min son Sam brukar säga efter att ha överbevisat mig om något.
Geo Stenius är journalist i periferin.