Den blomstertid
Det väsentliga är förbudet av att indoktrinera.
Riksdagens grundlagsutskott hade 2002 fastställt att skolans traditionella fester är en del av den finländska kulturen. Om man sjunger en psalm på en sådan fest blir tillställningen inte en religiös tillställning.
Biträdande justitiekanslern utmanade det högsta grundlagsorganets ställningstagande direkt i sitt beslut i mars. Han förklarade att Europeiska människorättsdomstolens praxis har utvecklats och att två forskare har varit kritiska mot tidigare tolkningar.
Som slutsats konstaterade han att om man tolkar skolans traditionella fester som en del av den finländska kulturen innebär det ett förtryckande element.
Jag tolkar nog biträdande justitiekanslerns tolkning så att man inte längre kan ordna en julfest i vilken man berättar om Jesu födelse. Efteråt försökte justitiekanslerns kontor i viss mån bortförklara beslutet. Det förorsakade en stor osäkerhet. Därför beslutade grundlagsutskottet behandla ärendet.
Grundlagen och europeiska människorättsavtalet garanterar religionsfriheten. Var och en har rätt att utöva eller inte utöva religion. Ingen, inte ens en medlem av kyrkan, får tvingas att delta i en religiös tillställning. Föräldrarna har rätt att ge sina barn undervisning enligt sin övertygelse.
Biträdande justitiekanslern hade tolkat Europeiska människorättsdomstolens tolkningslinje fel. Domstolen godkänner inte att man försöker indoktrinera religiösa uppfattningar. Avgörande är inte hur någon subjektivt ser saken. I fallet Lautsi mot Italien godkände domstolen att man har ett krucifix i klassrummen i Italien. Det är frågan om en traditionell passiv symbol.
Grundlagsutskottet konstaterade att grundlagen inte kräver att man stryker bort alla med religionen förknippade element i skolans verksamhet. En sådan politik vore mot religiös tolerans. Utskottet håller fast vid sitt tidigare beslut och fastställer att om man sjunger en psalm på en fest blir tillställningen inte religiös. Det är onödigt att räkna hur många gånger ordet God nämns utan man kan sjunga Den blomstertid nu kommer i sin helhet.
Utskottet godkänner att man på traditionella fester kan ha element med religiöst ursprung. Detta betyder att när man ordnar en julfest i skolan kan alla traditionella skådespel spelas.
Utskottet konstaterar att skolan fortfarande kan ordna gudstjänster i samband med religiösa fester. En gudstjänst är dock utövande av religion. Därför har var och en rätt att inte delta i en sådan gudstjänst. Skoldagen kan öppnas med en gemensam tillställning. Om den är av religiös natur måste den vara frivillig. Det att en anställd av kyrkan säger någonting i det sammanhanget gör inte tillställningen religiös. Innehållet i talet är avgörande.
Det väsentliga är förbudet av att indoktrinera. Skolan skall inte i något sammanhang försöka påtvinga skolelever sådana uppfattningar som strider mot föräldrarnas rätt ge uppfostran enligt sin övertygelse.
Skolans uppgift är att lära eleverna förstå vårt samhälle, dess historia och dess traditioner. Ett civiliserat samhälle överför de bästa traditionerna från generation till generation. I detta arbete spelar skolan en väsentlig roll. Grundlagutskottet har nu gjort det alldeles tydligt att detta arbete kan fortsätta.
Kimmo Sasi är tidigare ordförande för grundlagsutskottet, nu suppleant (Saml).