Lycka
Förra året hade Finland sjunkit till sjunde plats i lyckomätningarna.
Lycka låter på något sätt lite fiktivt, och ändå som något det är värt att sträva efter. Lycka har också fascinerat både filosofer och forskare åtminstone sedan antikens Grekland. Ändå undflyr begreppet definition, och om man frågar någon vad lycka är kommer det varierande svar. Ett kinesiskt ordspråk säger att om du vill vara lyckligt en dag, ta dig en fylla, om du vill vara lycklig tre dagar, gift dig, om du vill vara lycklig för evigt, bli trädgårdsmästare. (Fast den kinesen har nog inte försökt sig på min trädgård. Det har däremot hjortarna, jag hoppas de är lyckliga.)
Filosofer menar att den som stävar efter det som är gott och önskar hjälpa andra är lyckligast, och att lycka inte skall förväxlas med tillfällig glädjeyra. I lyckan ingår en känsla av kontinuitet, av samhörighet, av tacksamhet och en önskan att behövas och ha en livsuppgift.
Då man har undersökt lyckliga och mindre lyckliga människor, har man hittat lyckofaktorer. En faktor är parförhållande: de som har en partner är i medeltal lyckligare än de som är ensamma, men dessvärre gäller det här främst män. För kvinnor (läs: mammor) gäller däremot att de som jobbar deltid är lyckligare än de som är hemma eller jobbar på heltid. Det där tror jag gärna, men jag misstänker att det där med deltidsjobb skulle göra vem som helst lycklig. Förutsatt att ekonomin skulle vara tryggad. Också det här bekräftar forskningen: lycka hänger samman med tillräcklig utkomst och med samhällsordningen – särskilt med demokrati, lag och ordning, trygghet och tillit. På den punkten placerade sig Finland högt år 2006 – på frågan ”Jag lever det bästa möjliga liv som jag kan föreställa mig själv” placerade sig danskarna i täten med Finland och Holland tätt i hälarna.
Hur lever då de allra lyckligaste människorna? I sus och dus med champagne till hårtvätten och diamanter till frukost? Nej. Enligt forskningen finns det saker som kännetecknar de lyckligaste individerna: de är tacksamma för det de har, de är hjälpsamma mot andra, de är optimistiska inför framtiden, de kan njuta av livet och leva i nuet, de är hängivna sina målsättningar, och de har förmåga att repa sig från motgångar. Lyckliga deltar de mera än andra i frivillig verksamhet och har goda sociala relationer. De kan glädjas över andras framgångar. De är inte glada hela tiden, eftersom det är sunt och riktigt att sörja över motgångar. Lyckan ligger dels i egna, dels i gemensamma händer.
Vad gör skolbarn lyckliga? De lyckligaste barnen är de som har goda sociala relationer. Enligt forskaren Lotta Uusitalo-Malmivaara svarar barn som har det bra ofta att bättre skolvitsord och mera pengar skulle göra dem ännu lyckligare, men lyckligast var de som hade vänner.
Förra året hade Finland sjunkit till sjunde plats i lyckomätningarna. Ett resultat av krismedvetenhet och dystra profetior? Borde vi inte då särskilt fundera på hur vi hanterar barnen – då vi har ett barn i famnen har vi mänsklighetens framtid i famnen?
Mirjam Kalland är generalsekreterare för Mannerheims barnskyddsförbund.