Ett stort hål i fickan
Finlands ledande politiker har talat om ekonomisk kris, minskad välfärd och uppoffringar i över ett år.
Finlands ledande politiker har talat om ekonomisk kris, minskad välfärd och uppoffringar i över ett år. Den hostande exporten, industrins strukturomvandling och eurokrisen skapar kännbara ekonomiska utmaningar runtom i Finland. Samarbetsförhandlingar har inletts i allt fler kommuner, och enligt Kommunförbundet kommer vi att se mer av dem nästa år. Regeringens svar på kommunernas försämrade ekonomi är kommunpaketet på två miljarder som ska vara klart tills slutet av november. En miljard ska sparas genom en minskning av kommunernas serviceansvar, den andra genom att ”öka produktiviteten”, vilket kan betyda antingen skattehöjningar eller en minskning av personalen. Det är svårt att se hur denna målsättning är möjlig att uppnå utan att det försämrar servicen.
En balanserad statlig ekonomi grundar sig på en hanterbar lånebörda, och att intäkter och utkomster är i balans. Intressant är dock hur man fokuserar på endast två av dessa aspekter i den offentliga debatten. ”Struktur- omvandlingarna” handlar tyvärr nästan alltid om minskade utgifter och minskad skuldsättning genom nedskärningar.
Det finns en hel del strukturomvandlingar man kunde göra ifråga om inkomsterna också. Enligt en uppskattning som EU:s kommission har gjort är den sammanlagda summan på skatteinkomster som uteblir i statskassorna runtom i unionen till följd av aggressiv skatteplanering och skattesmit hela 1 000 miljarder. Det är lite mer än den sammanlagda summan på alla EU-länders hälsovårdsutgifter. I Finland har man uppskattat att staten blir utan runt 320 miljoner om året till följd av fiffel med internprissättning inom företagskoncerner, som i stället försvinner i diverse skatteparadis runtom i världen. Det är lite mindre än vad staten nästa år sammanlagt betalar till kommunerna för det grundläggande utkomststödet. Problemet ser likadant ut globalt. Från u-länderna försvinner kapital till skatteparadis till en sammanlagd summa som är nio gånger större än den totala storleken på biståndet.
Skatteparadisekonomin är ett strukturellt problem som utgör ett bestående och stort hål i de välfärdsstaters fickor som för tillfället kämpar med att behålla nivån på servicen. Ironiskt nog är många av de internationella företag som erbjuder hälsovårdstjänster, subventionerade med skattemedel, de bästa på att utnyttja de kryphål som finns. Av de största företagen har bland annat Terveystalos och Mehiläinens skatteplanering behandlats i offentligheten. Finnwatch publicerade den 29 oktober en rapport om hur Attendo använder sig av så kallade hybridlån för att minimera sin skattesats.
Detta strukturella problem går att åtgärda. En koalition frivilligorganisationer för just nu en kampanj mot skatteparadisekonomin, där många konkreta åtgärdsförslag presenteras. Lagstiftningen bör förutsätta mer transparens. Finland borde agera på EU-nivå för att kräva att företag uppger bokföring och ekonomiska rapporter landsvis, stödja automatiskt utbyte av skatteuppgifter länder emellan, offentlig publicering av företags ägaruppgifter samt miniminivåer för bland annat samfundsskatten inom EU.
Li Andersson är ordförande för Vänsterunga
och stadsfullmäktigeledamot i Åbo.