Kurage, HFD!
Domstolarna borde visa mera kurage att behandla ärenden där en part hävdar att lagrummet är grundlagsvidrigt.
Talman Eero Heinäluoma uttalade sig nyligen för en grundlagsdomstol att lösa tvister mellan regeringen, riksdagen och presidenten. Grundlagsutskottet skulle under föregående period ”mitt i allt, utan att grundlagen ändrades, ha beslutat, att presidenten inte kan närvara vid EU:s toppmöten.”
I verkligheten har utskottet sedan Finland blev medlem i EU 1995 ansett att regeringen beslutar vem som representerar Finland i EU. Presidenten reste dock till mötena om utrikespolitiska- eller säkerhetspolitiska ärenden fanns på agendan.
Under Vanhanens regeringstid blev det gruff. Regeringen beslöt nu att följa grundlagsutskottets ursprungliga tolkning; regeringen beslutar om vem som representerar Finland i EU.
Grundlagsutskottet ändrade sig inte ”mitt i allt”. Det följde konsekvent den tolkningslinje man slagit in på. Riksdagen avgör för övrigt eventuella tvister mellan statsorganen. En specialdomstol är onödig. Rättsväsendet dras med hårda krav på besparingar.
Det irriterar regeringen att grundlagsutskottet försvarar den kommunala självstyrelsen. Den vill ha grönt ljus för sina bryska planer att sammanslå kommuner. För regeringspartiernas medlemmar i utskottet är det besvärligt. Utskottets förtvivlade viceordförande vill utreda behovet av en grundlagsdomstol.
Politices doktor Jukka Tarkka kräver en ”opolitisk domstol”. Han anger den tyska som ett gott exempel.
Under ett besök hos den grundlagsdomstolen i Karlsruhe frågade jag hur utnämningarna går till. Juristen, som guidade oss, smålog: ”Högern i Bundestag väljer en kandidat. Om sossarna godkänner, väljs denna till domare. Sossarnas kandidat väljs, om högern godkänner. Ibland får de gröna välja en kandidat.”
Medlemmarna till en domstol som avgör principiella samhällsfrågor utses inte utan politiska bitoner. Det syns även vid val av medlemmar till USA:s Supreme Court.
Grundlagsutskottet beslutar i vilken ordning lagar antas i riksdagen. Lagförslagens förhållande till grundlagen bedöms i förslagets motiveringar och granskas av utskottet där alla partier är med. Det sker på basen av konstitutionell expertis. Det fungerar.
Grundlagsutskottets medlemmar måste emellertid inse att arbetet kräver konsekvens och moralisk ryggrad. Det är lättare om regeringen inte bråkar med utskottet och talmannen visar det sitt förtroende.
Grundlagen vill försäkra sig om att allt går rätt till. Enligt paragraf 106 bör en domstol icke tillämpa en lagbestämmelse som står uppenbart i strid med grundlagen.
I domstolarna är medlemmarna professionella domare, inte politiskt tillsatta professorer i en specialdomstol. Domstolarna borde visa mera kurage att behandla ärenden där en part hävdar att lagrummet är grundlagsvidrigt.
Högsta förvaltningsdomstolen har mottagit besvär i vilka man anser att pensionärerna grovt särbehandlas utan godtagbart skäl enligt lagen om så kallad solidaritetsskatt. Att lagförslaget passerade riksdagen utan grundlagsutskottsbehandling stärker känslan av ojust behandling.
Kurage, HFD!
Jacob Söderman är juris licentiat.