Spårjokern sätter fart på byggandet
Drygt 30 000 nya bostäder ska byggas vid den nya Spårjokerlinjen mellan Hagalund och Östra centrum. Det är också en förutsättning för att banan ska få statligt stöd.
Bostadsminister Kimmo Tiilikainen (Centern) vill att Esbo och Helsingfors sätter fart på stadsplaneringen så att banan kan byggas så snabbt som möjligt. Framför allt ses banan som en injektionsspruta för bostadsbyggande och investeringar i infrastruktur i huvudstadsregionen. Pengarna till linjen tas från statens bostadsfond där man uppskattar att det finns 600–700 miljoner euro. Orsaken till att Spårjokern finansieras med fondens pengar är att man inte vill äventyra andra trafikinvesteringar. Enligt Tiilikainen sänker byggandet bostadspriserna i hela regionen. Trafikforskaren Antero Alku tycker att 30 000 bostäder vid Spårjokerns linje låter som en ganska liten siffra. Alku, som numera planerar den nya spårvägen i Tammerfors, påpekar att en spårväg ändå inte automatiskt är en garanti för att ett område ska utvecklas och blomstra.
– Om man jämför Österleden och Västerleden med varandra är skillnaden ganska stor. När västmetron kör längs Västerleden märker man hur mycket områdena utvecklats i jämförelse med öst där metron gått i över 30 år. Områdena i Esbo är betydligt mer välbärgade med företag som Kone och Microsoft samt Aalto-universitetet, säger Alku.
Ett totalfiasko när det gäller investering av bostäder och infrastruktur är metron inte. Banan till Nordsjö och den pågående utvecklingen av Fiskehamnen är exempel på hur infrastrukturen kan utvecklas vid spårbunden trafik – även om kostnaderna varit höga.
– Det var en bra affär av Helsingfors att köpa tomtmarken av Pauligs kaffefabrik i Nordsjö. I längden har det varit en god investering för Helsingfors.
Lika bra tror Alku inte att det går för förlängningen av västmetron från Mattby till Stensvik, trots att man planerar för nya bostadshus med tjugo våningar i Finno, Stensvik och Esboviken.
– Det kommer aldrig att byggas så mycket vid stationerna att man får tillbaka de pengar man investerat i metron. Förlängningen av metron från Mattby till Stensvik blir en dyr historia för Esbo, säger Alku.
Positiv utveckling
Han förhåller sig ändå positivt till Spårjokern som en spårförbindelse. Det räcker inte med att sköta tvärtrafiken med bussar som är fyllda till bristningsgränsen på busslinje 550. Tuomas Rantanen (Gröna) är medlem i stadsfullmäktige i Helsingfors. Han har stora förhoppningar på Spårjokern. Han påpekar att en grundförutsättning för stöd av staten för att bygga banan är att Esbo och Helsingfors reserverar tomtmark för bostäder. I Helsingfors nya generalplan med sikte på 2050 heter det att man ska bygga drygt 5 500 bostäder årligen.
– Byggbolagen suktar efter tomtmark för bostäder. Trycket på att bygga bostäder ökar hela tiden och det naturliga är att man bygger dem vid spårvägar. Man behöver bara se på trafiken på Ring I som i rusningstid står stilla. Spårjokern är en välkommen lösning för tvärtrafiken, säger Rantanen.
Rantanen ser också att Spårjokern inte bara betyder ökat bostadsbyggande och smidigare kollektivtrafik.
– Jag tror starkt på att Spårjokern för gott med sig i utvecklingen av infrastruktur, och vi kan säkert också räkna med nya arbetstillfällen, skolor och dagvård vid den nya banan. Jag tror också att Spårjokern är ett intressant projekt när det gäller att utveckla områden som till exempel Bocksbacka där Spårjokern korsar stambanan.
Tidigare har man talat om att byggstarten för banan skulle vara kring 2025, men när staten nu meddelat att man stöder banan, tror Rantanen på en snabbare start.
– Att staten gett grönt ljus betyder mycket. Jag tror att vi får politiska beslut i frågan redan i år, säger Rantanen.