Argentina i hedgefondernas gap
Argentina kan vara på väg tillbaka från det finansiella skymningslandet. Ett möte med så kallade "gamfonder" och en medlare om landets obetalda jätteskulder väntas om en vecka. Men på Buenos Aires gator finns mycket skepsis.
BUENOS AIRES "Fondos Buitres o patria" (gamfonder eller moderlandet) är ett typiskt klotter på en vägg i den argentinska huvudstaden. Att ge efter för hedgefonderna och betala den förlamande skuld som Argentina dras med sedan flera decennier vore enligt många att delvis förlora sin självständighet.
Den nytillträdde presidenten Mauricio Macri siktar dock på en uppgörelse snart.
– I år, tidigt i år, säger han på Världsekonomiskt forum i Davos.
Han hoppas även reparera relationen med Internationella valutafonden (IMF), som brutit samman sedan andra argentinska ledare inte skött sina åtaganden mot IMF i tidigare krisskeden.
Nya lån igen
Agustin Bidogli, som sitter och läser tidningen på sin lunchrast i Buenos Aires centrum, håller med om att det är bra för Argentina att betala sina skulder.
– I en instabil ekonomi som vår måste stabilitet skapas för att företag ska vilja satsa. Man kan tycka vad man vill om den här typen av lån men Argentina skrev under dem.
Att långivarna kallas gamfonder i Argentina hänger samman med fondernas affärsidé. De köper upp skulder för nästan ingenting och slåss sedan via jurister för att få så mycket betalt som möjligt.
- Argentina är ett av få länder i världen som i modern tid har gått i konkurs, alltså ställt in betalningarna.
- Många som lånat ut pengar till landet såg ingen annan utväg än att gå med på nedskrivningar av sina fordringar 2001 och 2010.
- Men långivare, utländska hedgefonder som köpt på sig krislandets skulder, vägrar skriva ned sina fordringar och låter i stället skuldberget växa med ränta i hopp om en framtida uppgörelse.
- De så kallade gamfondernas krav, från början på 2,9 miljarder dollar, är nu uppe i nästan 10 miljarder dollar.
- Argentinas nya regering håller med tidigare makthavare om att man inte ska gå med på att betala vad som helst, men menar att man måste förhandla.
- Vid sidan av skulduppgörelsen försöker regeringen med åtstramningar och en devalvering att bromsa budgetunderskottet och få bukt med den skenande inflationen i landet, som i fjol var uppe i 28 procent.
Förra året röstade 136 länder i FN:s generalförsamling för en resolution framarbetad av Argentina som syftar till att stärka utvecklingsländers rättigheter i den här typen av fall.
– Det kan ses som våra dagars imperialism. Nya lån kommer nu tas för att täcka de gamla och så fortsätter det, säger Bidogli.
– Och en stor del av landets budget, pengar som skulle kunna användas till utbildning och infrastruktur, kommer behövas till att betala av lånet, det är ett faktum, säger han.
"Som ett företag"
I en annan del av Buenos Aires, i Villa Cildáñez, står Zoraida Sosa utanför sitt hus och säljer empanadas (argentinska piroger).
– Elledningar skulle behöva dras om, avloppssystemen förbättras så att det inte blir översvämningar när det regnar mycket. Men de styrande i Buenos Aires har inte tagit tag i det.
Sosa berättar om sådant som skulle behöva fixas i hennes område, i en av stadens marginaliserade delar.
Hon är inte nöjd med Mauricio Macri, som innan han blev president var borgmästare i Buenos Aires under åtta år.
– Macri styr Argentina som om det vore ett företag utan att alls tänka på folket, säger Sosa.
Ett av Macris sätt att hantera ekonomin och den höga inflationen har varit att släppa valutakursen fri, vilket har resulterat i ras på 40 procent för den argentinska peson mot USA-dollarn.
– Varje månad hade vi inflation men lönerna höjdes med den. Nu har det blivit dyrare utan att vi tjänar bättre och det märks direkt för oss. Ser du någon kö här? Jag brukar sälja mycket mer, säger Sosa.
Tackar Macri
Under Kirchnerismen – presidenterna Néstor Kirchner och Cristina Férnandez, som styrt Argentina de senaste tolv åren – fick hon hjälp att starta upp sitt företag.
– 50 procent av bostadsområdet fick hjälp att bli småföretagare och fick därmed en relativt stabil inkomst. Under förra regeringen blev medelklassen större, säger hon.
Det finns en utbredd oro att Macris ekonomiska politik ska slå sönder inhemskt näringsliv, och bädda för en kris liknande den i början av 00-talet.
Men många hyllar också maktskiftet, inte minst alla kollegor Macri träffar på Världsekonomiskt forum i Davos.
"Tack för att du gör Argentina till ett normalt land igen", lyder en typisk kommentar på presidentens Facebook-sida i samband med Europaresan.