Alltför lite tid för tidernas reform?
Snudd på världsunikt projekt. Det förvånar Siv Sandberg att kommunerna förhållit sig så passivt till regionförvaltningsreformen.
Tiotals arbetsgrupper, 80–90 sakkunniga, 300–400 författningar som ska skrivas om och allt ska vara klart i april. Bland annat skattelagarna förnyas. Överdirektör Päivi Laajala vid Finansministeriet beskriver situationen som utmanande.
– Tidtabellen är förskräckligt snabb, säger kommunforskaren Siv Sandberg vid Åbo Akademi.
- Genom reformen säkerställs tillgången till jämlika social- och hälsovårdstjänster och minskas den offentliga ekonomins hållbarhetsgap med tre miljarder euro.
- För att nå detta utvidgas befolkningsunderlaget för de organisationer som ansvarar för ordnandet av tjänsterna och förnyas handlingssätten och servicestrukturen.
- Antalet förvaltningsnivåer och förvaltningsorganisationer minskar jämfört med det nuvarande läget.
- Den offentliga förvaltningen ska ordnas på tre nivåer: staten, det självstyrande området och kommunen.
- Modellen minskar avsevärt antalet organisationer och organ i den offentliga förvaltningen och minskar förvaltningsutgifterna när flera tiotals samkommuner och olika samarbetsorganisationer kan avvecklas.
Sammantaget handlar det om tidernas kanske största reform. Och därför är det osäkert om en längre tidsfrist skulle öka träffsäkerheten. Det gäller ändå att pröva sig fram.
Kort sagt bestämde regeringen Sipilä i november att här ska sparas rejält och det görs genom att se över förvaltningen. Regeringskrisen kan ha försnabbat processen då det blev viktigt att "få någonting uträttat också". Målet med reformen är att inte försämra och försvåra men i praktiken skär man i servicen och risken finns att byråkratin ökar.
– God beredning förutsätter konsekvensbedömningar. Vi gör så gott vi kan, säger Päivi Laajala. Hon gav Helsingforspolitikerna en lägesrapport i samband med onsdagens fullmäktigemöte.
– När det handlar om komplicerade saker är också konsekvensbedömningarna svåra. Vi får hoppas att sådana görs, säger Siv Sandberg och fortsätter:
– Reformen marknadsförs som färdig men det finns inte ens ett lagförslag. Ett problem är just att den är så dåligt känd bland allmänheten men också journalister har dålig koll. Utgångsläget är svårt när alltför få vet vad som sker på regional nivå i dag.
Nja, tja, nej
Regionförvaltningsreformen berör särskilt de stora städerna. De har vaknat nu men allmänt taget är det förvånande hur passivt kommunerna förhållit sig till förändringen, menar Siv Sandberg.
– Små kommuner har sedan länge gett över en del av sina uppgifter till andra och kan till och med se reformen som en lättnad. Stora städer tappar däremot makt och pengar, säger hon.
Helsingfors, Esbo och Vanda röt till i veckan. Oron för vad som komma skall är ändå inte direkt påtaglig i Helsingforsfullmäktige. Snarare är beslutsfattarna förbryllade på lite samma sätt som medborgarna: Enligt en färsk undersökning säger knappt två av fem svarande att de vet vad reformen handlar om.
Ordföranden i Helsingfors stadsstyrelse Tatu Rauhamäki (Saml) upprepar frågorna om de stora städernas roll i den av Centern styrda reformen. Enligt Rauhamäki har Helsingfors, Vanda och Esbo helt andra utmaningar och behov än exempelvis Lovisa och Mörskom. Därför, menar han, måste Nyland delas upp i två landskapsförvaltningar.
– Rauhamäki oroar sig nu när hans parti var med och tog fram förslaget. Det är lite märkligt, säger FKP:s Yrjö Hakanen.
Päivi Laajala på Finansministeriet säger att regeringen försöker beakta de stora städernas behov men några garantier finns inte.
– Nu är bra tillfälle att komma med önskemål.
Precis som Helsingfors anser Esbo och Vanda att reformen är otydlig, på många punkter problematisk och målen grumliga.
– De politiska riskerna med reformen är stora, säger Siv Sandberg.
Utredare Lauri Tarasti presenterar sitt förslag till ny regionförvaltning på tisdag.