KÖPENHAMN Emma Holten trodde att bara några vänner skulle klicka in sig på det webbprojekt som hon slutligen bestämt sig för att göra: fotografier som slår tillbaka på de nakenbilder som mot hennes vilja spridits på internet.

Men uppmärksamheten blev stor, ja enorm. Brittiska The Guardian ville göra en video om hennes upplevelse av det som kallas hämndporr. Den har nu visats över 4 miljoner gånger. Hon har intervjuats på tv i Frankrike, Holland, Tyskland, för tidningar i Brasilien och Kanada, föreläst i USA och Australien och gjort ett prestigefyllt så kallat Ted-talk. 2015 avslutades med en hel dokumentär om henne på dansk tv.

– Om vi ska tillbaka på det så är jag ganska stolt över det som har hänt. Jag tycker det jag pratar om är väldigt viktigt och det har tydligen funnits ett behov av någon som talar om interneträttigheter och feminism och förtryck som jag gör, säger hon.

Fast för fem år sedan, när allt började, var allt en mardröm.

Ögla runt halsen

Då var Emma Holten en vanlig 20-årig universitetsstuderande i Köpenhamn. När hon en morgon försökte logga in på sin dator lyckades hon inte.

Det kom fram att någon hade hackat sig in och spritt bilder av henne på bild- och porrsajter. Också hennes adress, telefonnummer, arbetsplats och uppgifter om familjen var ute. Fotografierna visar en tre år yngre Emma som poserar i underkläder. Hon beskriver dem som oskyldiga bilder som hon skickat till sin pojkvän.

Holten kämpade med att få bort dem från sajterna, men de dök ständigt upp på nytt. Det gjorde också de kränkande meddelandena och hoten: "Sänd mig fler nakenbilder eller så skickar jag dem jag har på dig till din chef."

Insikten att det finns män som njuter av att bilderna är publicerade mot hennes vilja – av att hon förödmjukas – kändes som en ögla runt halsen. Hon blev också upprörd över att det finns en hel industri som tjänar på detta, och att det handlar om vanliga män.

– Det första året var jag helt förlamad och kunde inte göra någonting. Jag mådde extremt dåligt och förstod inte varför det här hade hänt mig.

Men sedan insåg hon att det handlade om ett strukturellt problem.

– Det råder jag alla tjejer som kontaktar mig: försök förstå att det som har hänt dig är ett större problem än du själv. När man utsätts för genusbaserat våld känns det väldigt hårt för det är så riktat mot saker som är utanför ens egen kontroll. Jag kan inte rå för att jag är kvinna.
 

Och det är många som vänder sig till henne. Vanliga unga kvinnor drabbas, och för något år sedan också flera kändisar i en stor läcka som blev en världsnyhet.

Kontinuerligt våld

Ändå kunde hon konstatera att sådana som hon sällan fanns representerade i debatten – kvinnor som inte ångrade bilderna de en gång hade tagit. För visst, det fanns sådana som tyckte hon kunde skylla sig själv.

– Jag irriterades av att porr utan samtycke reducerades till unga kvinnors exhibitionism eller narcissism när grejen enligt mig är att det inte handlar om bröst, det är inte det som gör det till våld utan att jag inte har gett samtycke.

Och så är det ju inte hon som spritt bilderna.

Hämndporr är det uttryck som används för att beskriva fenomenet men Emma Holten vill tala om porr utan samtycke. Enligt henne signalerar hämndporr att det handlar om en utväxling mellan offer och förövare, vilket det ändå sällan är.

– För mycket fokus läggs också på första gången en bild läggs ut. För mig är det här ett kontinuerligt våld som sker för att så otroligt många som igen och igen ser på bilderna, delar dem utan respekt och anklagar offret för att ha ett medansvar.

Så hon läste på om interneträttigheter, fann feminismen och bestämde sig slutligen för att agera. Tillsammans med fotografen Cecilie Bødker tog hon nya nakenbilder på sig själv, enkla rofyllda vardagsbilder där hon är ett subjekt, inte objekt. De blev Samtycke och starten på att hon blivit en av de främsta debattörerna i ämnet.

Kan man säga att du vände från offer till aktör?

– Jag ser fortfarande mig själv som ett offer. Det är väldigt viktigt för mig att säga det. Men att bli politisk aktör var för mig det mest produktiva sättet att kanalisera den vrede och den sorg och den fråntagning av makt som jag upplevde.

Rättigheter på internet

Vi träffas på ett kafé i Vesterbro, en tidigare arbetarstadsdel och på sina håll fortfarande lite sliten men också trendig. Hit har hon tagit sig, förstås, på cykel. Emma Holten är välformulerad och talar fort – också på svenska. Hon är tvåspråkig, uppvuxen i Köpenhamn men med en svensk mamma.

Några kvarter bort finns musikklubben Vega. Där höll hon sitt första stora anförande på den internationella kvinnodagen. Bland talarna fanns också den dåvarande statsministern Helle Thorning-Schmidt. Kvällen blev en höjdpunkt, eller en början på den väg hon nu är på.

– Jag känner att de verktyg som feminismen ger för att skapa ett mer inkluderande samhälle kan användas till mycket mer än bara kvinnor och män, säger Holten.
 

Det gäller till exempel i samtalet om rasism. Inom feminismen talar man om mikroaggressioner, små vardagliga handlingar som gör att du känner dig utestängd eller annorlunda. Kvinnor kan möta detta, men också exempelvis muslimer och transkönade.

Och de som utsätts för näthat är framför allt de som inte är vita och heterosexuella samt kvinnor menar hon. Fortfarande i dag är vi dåliga på att diskutera utsatthet och integritet på internet, även om i stort sett allt vi gör finns dokumenterat där: från semesterminnen till läkarbesök.
 

– Vad gör vi om det läcker ut? Vad gör vi om folks privata saker används emot dem? Där är nakenbilder det mest uppenbara och banala exemplet men ett symtom på ett mycket större problem.

Hon menar att de rättigheter man gemensamt bestämt sig för att medborgarna ska ha inte i samma grad gäller på nätet.

– När jag ringde polisen sade de att det är väldigt svårt att göra något åt det som jag utsatts för.

Hot på nätet tas heller inte på lika stort allvar som de som skrivs ner på papper, menar hon.

Hålla igång samtalet

Dagen då vi gör intervjun finns Emma Holten på dagstidningen Politikens första sida. Hon ger sin syn på de id-kontroller som Sveriges regering har infört och på flyktingpolitiken – dansk-svenska glasögon som hon har.

Följande steg tas den här veckan när det danska Folketinget ska godkänna ytterligare åtstramningar i sin asylpolitik, bland annat det omstridda förslaget att tillvarata värdeföremål.

Emma Holten menar att regeringen har gjort ett motsatsförhållande mellan flyktingar och "det Danmark du känner".

– Det tycker jag att är en falsk dikotomi men det är där debatten är nu. Det har gjort det svårt för folk mer till vänster att tala om utmaningarna med invandring utan att stötta den uppdelningen. Högern har varit bättre på att styra retoriken. De har vunnit den här omgången.

När man ser till feminismen säger hon att hon känner en större skepsis i Danmark än hon gör i många andra länder.

– Motståndet mot feminism är väldigt starkt. Det finns en förhärskande idé att det här, det är vi klara med.

Hennes analys är att Danmarks "extremt solidariska välfärdssystem" har lett till en individualistisk ton. Lagar ser till att alla ges lika möjligheter, men har man problem med normer eller kultur får man lösa det själv.

Som sin uppgift ser Holten nu att hålla i gång samtalet om jämställdhet, jämlikhet och interneträttigheter. Hon har skapat sig en plattform, men medger samtidigt att det inte alltid är lätt att vara ung kvinna i offentligheten, speciellt inte sett till de teman hon för fram.

– Att jag har blivit aktivist har nödvändigtvis inte gjort övergreppet lättare. Många fler har sett bilderna och jag blir fortfarande kontaktad av människor som kränker mig. Men jag vill gärna få upp det från det individuella planet.