Övergödningen drabbar fåglarna
Allt fler fågelarter är hotade. Det är allas vår sak att agera för att stoppa den här utvecklingen, säger Birdlife.
Fler än var tredje av Finlands fågelarter klassas som hotade på den nya rödlistan. De hotade fåglarna har ökat från 59 till 87 arter (från 24 till 36 procent) på bara fem år.
– Det visar att Finland inte har satsat tillräckligt på att bevara den biologiska mångfalden, säger Teemu Lehtiniemi, skydds- och forskningsdirektör vid fågelskyddsorganisationen Birdlife.
Han påpekar att utförsbacken är brantast för änder, vadare och dagrovfåglar. Hälften av våra änder och nästan hälften av vadarna är hotade. Gemensamt för dem är att de är knutna till våtmarker, som lider av övergödning och växer igen.
– Viggen och brunanden äter bottenkryp, men övergödningen ökar bestånden av mörtfiskar som tar samma föda. När det finns för lite rovfisk som håller mörtbestånden nere blir dykänderna lidande, säger Lehtiniemi.
Det är ett tecken på hur människan påverkar naturen, och hur enkla förändringar i fågelbestånden indikerar mer komplexa förändringar i ekosystemen. Finland har lovat att stoppa utarmningen av naturen till 2020, vilket misslyckades till 2010, men mellanrapporten antyder att vi kommer att misslyckas åtminstone för fåglarnas del. Skamligt, anser Birdlife.
– Vi har försökt nå ut med det här budskapet. Vi pratar med myndigheter, men miljöministern har inte haft tid att träffa oss. Det är på hela samhällets ansvar, inte bara miljöförvaltningens, att värna om naturens mångfald. Vi behöver en strategi för att hela samhället ska beakta mångfalden, och då en strategi som implementeras, säger Teemu Lehtiniemi.
Finland har med EU-pengar iståndsatt ett antal våtmarker, och det har underlättat för änder och vadare, men Birdlife kräver en större nationell finansiering för våtmarksskötseln.
– Jordbrukspolitiken påverkar övergödningen, och där görs mycket rätt i dag, men samtidigt har vi decennielånga skulder. Dikade myrar måste återställas och igenvuxna våtmarker röjas. Det är bra att en del jägare anlägger fågelvåtmarker, men det räcker inte. Ovanpå allt detta kommer klimatförändringen, säger Lehtiniemi.
Skogsbruk och sommargäster
En färsk undersökning visar att antalet häckande fågelpar i södra Finlands ekonomiskogar har minskat med 18 procent på 22 år. Också vanliga fåglar drabbas – bofinken främst av skogsbruksmetoderna, rödvingetrasten av klimatförändringen och talltitan av både och.
Rödlistan visar att flera av skärgårdens fåglar är hotade, och orsakerna är många, bland dem aningslösa sommargäster.
– Ofredande är ganska vanligt. Folk stiger ogenerat i land på fågelskär mitt under häckningen. Till exempel för tobisgrisslan dröjer det länge att återupprätta en förlorad koloni, säger Teemu Lehtiniemi.
Enligt rödlistan drabbas våra fågelbestånd också av jakt och fångst under flyttningen, och av sämre livsmiljöer i vinterkvarteren.
– Allt det där spelar in, men i Finland har vi en tendens att skjuta skulden på det som sker utomlands. Hållbar jakt utesluter att man jagar hotade arter även om jakten inte är den främsta orsaken till hotet, säger Lehtiniemi.
Positivt är då att skyddsinsatser har gett resultat. Havsörnen, kungsörnen, pilgrimsfalken och den vitryggiga hackspetten har repat sig tack vare insatserna. Fjällgåsen börjar visa tecken på att återhämta sig.
Uttern en vinnare
Bättre går det också för Finlands däggdjur. Av de 75 arter som utvärderades får 51 samma status som 2010. Sju arter är hotade (mot elva 2010) och 20 rödlistade (mot 22 senast). Åtta arter klassas nu som mindre hotade än senast, och inte en enda art bedöms vara mer hotad.
Av de hotade däggdjuren är fjällräven den enda som klassas som akut hotad. Starkt hotade är saimenvikaren, järven, vargen och fransfladdermusen. Trollfladdermusen och illern klassas som sårbara. Skogsharen och uttern stryks från rödlistan och klassas nu som livskraftiga.
Jakt utgör ett av de främsta hoten mot däggdjuren, medan fridlysning är den enskilda faktor som gynnar dem mest. Uttern är ett praktexempel på en art som återhämtat sig sedan fridlysningen 1974. Den har också gynnats av att vattendragen blivit renare.
Rödlistan görs enligt Internationella naturvårdsunionens kriterier. Att en art klassas som hotad innebär att den löper en risk för att dö ut på grund av en stadigt minskande population eller ett klent bestånd. Arter som klassas som nära hotade kan bli hotade om man inte vidtar åtgärder.