EU vill slippa gränskontroller
Så fort som möjligt hoppas EU-kommissionen få slut på de gränskontroller som bland annat Sverige och Danmark återinfört med anledning av flyktingkrisen.
Från nordiskt håll försöker migrationsministrarna tona ner trätan över Öresund.
– Vi är alla överens om att Schengen och den fria rörligheten måste skyddas. . . Vi har enats om att de extraordinära åtgärder som har vidtagits ska hållas på ett minimum och återställas till det normala så fort som möjligt, sade EU-kommissionens asyl- och migrationsansvarige, Dimitris Avramopoulos, efter att ha träffat ministrar från Sverige, Danmark och Tyskland på trettondagen.
- Sverige, Danmark, Tyskland och Österrike har alla infört tillfälliga gränskontroller till grannländer inom Schengen-zonen på grund av flyktingkrisen.
- Även Norge — utanför EU, men medlem i Schengensystemet — har infört kontroller av samma skäl.
- Italienska tidningen Corriere della Sera uppgav i går att planer även finns i Italien på att återinföra kontroller, i första hand vid gränsen mot Slovenien. Officiellt har dock ännu inget beslut tagits.
- Utöver kontrollerna av flyktingskäl har även Frankrike infört tillfälliga gränskontroller, i deras fall som en följd av terrordåden i Paris i november.
Att få ut just det budskapet var måhända hela mötets egentliga syfte.
– Skälet till att kommissionen ville att vi skulle träffas var att man ville undvika en dominoeffekt, det vill säga att fler länder helt enkelt börjar introducera olika typer av kontroller, trots att de kanske inte har skäl till det, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) efteråt.
Stor förståelse?
På mötet diskuterades flyktingkrisen på både kort och lång sikt. Några invändningar mot Sveriges omdiskuterade id-kontroller hördes inte från EU-kommissionens sida.
– De tittar ju förstås på alla lagstiftningar som olika länder vidtar, men vi har inte fått någon uppmaning att yttra oss eller någonting sådant. Så frågan om dess legalitet var inte uppe alls på det här mötet, säger migrationsministern, som tycker sig känna stöd från Bryssel.
– Jag tror att förståelsen från kommissionen — om att vi inte kan ha en situation med 10 000 (nyankomna asylsökande) i veckan och att vi inte vill tillbaka till det igen — är mycket stor.
Vänskap över sundet?
Flyktingkrisen har slitit hårt på relationerna mellan Sverige och Danmark. Både Johansson och hans danska kollega Inger Støjberg betonar dock att förhållandet över Öresund trots allt är gott. För att ytterligare förstärka samarbetet ska ministrarna dessutom mötas i Köpenhamn senare i januari.
– Det finns naturligtvis en del enskilda politiker som vill ut och prata, men de relationer jag har med min danska motsvarighet är de allra bästa, hävdar Johansson.
– Svenskarna har fört en utlänningspolitik som varit väldigt öppen i många år och den har en rad danska regeringar inte hållit med om, men det hindrar inte att relationerna till Sverige är goda och att kontakten är bra, säger Støjberg.
FAKTA: EU OCH FLYKTINGKRISEN
• För att bistå de länder dit flest flyktingar anländer i EU har medlemsländerna enats om ett omfördelningssystem där totalt 160 000 asylsökande ska flyttas från främst Grekland och Italien. Hittills har dock bara 272 personer verkligen omfördelats.
• Det stora inflödet till Sverige har följts av en svensk ansökan om att vara en del av omfördelningen. Besked om hur många det i så fall kan röra sig om väntar under januari.
• För att få fler flyende att stanna i Turkiet, snarare än att ta sig över Medelhavet till EU, har EU-länderna och EU-kommissionen utlovat tre miljarder euro i stöd till turkiska hjälpåtgärder.
• EU-kommissionen har även föreslagit en kraftig förstärkning av gränsskyddsenheten Frontex, bland annat en möjlighet att agera mot starka flyktingströmmar i ett medlemsland, även om landet självt inte vill ha hjälp.
• I vår väntar dessutom förslag om en permanent omfördelning av asylsökande samt förändringar inom den så kallade Dublin-förordningen, som stipulerar att asyl ska sökas i det första EU-land dit en asylsökande anländer.