"Vi sprängde vätebomb"
Nordkorea säger sig ha genomfört landets första provsprängning av en vätebomb. Uttalandet i den statliga televisionen gjordes efter rapporter om ett jordskalv, inte långt från landets anläggning för kärnvapenprov.
Skalvet uppmättes av USA:s geologiska myndighet USGS till 5,1. Det väcker omedelbara reaktioner i grannländerna, som misstänker att det rörde sig om ett nytt kärnvapenprov.
Bekräftelsen från Pyongyang möts med skarpa reaktioner, och FN:s säkerhetsråd väntas hålla ett extramöte senare i dag, uppger diplomater för Reuters. Sydkoreas försvarsdepartement skärpte övervakningen av grannen i norr och president Park Geun-Hye kallade landets säkerhetsråd till möte.
Japans premiärminister Shinzo Abe kallar händelsen ett allvarligt hot mot Japans säkerhet och lovade ett "beslutsamt svar".
Ledare antydde
Om Nordkoreas anspråk på att ha sprängt en vätebomb bekräftas så innebär det ett stort steg framåt i landets kärntekniska program.
Landets ledare Kim Jong-Un antydde i början av december att landet har utvecklat en vätebomb, uttalanden som möttes med skepsis i omvärlden. Pyongyang har tidigare gjort anspråk gällande sin kärnvapenförmåga, vilka aldrig kunnat verifieras.
Även den här gången uttrycks tvivel. Detonationen skulle ha varit tio gånger kraftigare om det rört sig om en vätebomb, säger Bruce Bennett, försvarsanalytiker vid Rand Corporation, till AFP.
Fjärde atomprovet
En vätebomb (hydrogenbomb) bygger på fusion i en kedjereaktion som resulterar i en långt kraftigare detonation än atomvapen, som bygger på fission. Enligt dagens uttalande rörde det sig om en "miniatyrladdning".
Nordkorea genomförde atomprovsprängningar 2006, 2009 och 2013. Vid samtliga tre tillfällen skedde det vid anläggningen Punggye-Ri, i området där skalvet nu har registrerats.
Om en ny provsprängning bekräftas kan det komma att resultera i skärpning av de internationella sanktioner som införts mot Pyongyang-regimen efter tidigare provsprängningar och robottester.
Fakta: Vätebomber
Vätebomber kallas även H-bomber eller termonukleära vapen. De är kraftigare än atombomber, den andra typen av kärnvapen.
En vätebomb bygger på fusion, sammanslagning av små lätta atomkärnor, i motsats till atombomb som bygger på fission, klyvning av stora och tunga atomkärnor.
Den ungersk-amerikanske fysikern Edward Teller räknas som vätebombens fader. Han deltog i utvecklingen av den första atombomben i USA 1941-46 och utsågs 1950 till ledare för vätebombsprogrammet.
1952 testade USA den första vätebomben i Stilla havet.
Källa: Nationalencyklopedin (TT)