Ingen finsklektion i finskaskolan i Santa Monica
Finska skolan i Santa Monica undervisar inte i finska men hjälper till att upprätthålla språket och den finska kulturen. Skolan är ett ställe för nyinflyttade finländare att träffa landsmän. För varje ny elev från Finland förbättras skolans språk en aning.
Santa Monica Klubbutrymmet bredvid den katolska kyrkan på nionde gatan i Santa Monica är fullt av små polismän, Darth Vader- och Batmanfigurer, prinsessor och skelett. Det är veckan före halloween och finska skolan firar med disco och donuts, men innan festen drar i gång får varje barn ställa sig framför gruppen och, på finska, berätta vad hen klätt ut sig till. Det blir en hel del runda r, men flesta klarar uppgiften galant.
- Det finns två olika finska skolor i utlandet. Den ena följer den finska undervisningsplanen, den andra är framför allt en social träffpunkt som hjälper finska barn utomlands att upprätthålla sitt språk.
- Finska skolan finns i 40 länder och i ungefär 140 städer. Tyskland är det land som har flest, 22 stycken. Sammanlagt går det ungefär 4 000 barn i finska skolor utanför Finlands gränser.
- De första finska skolorna grundades i Kanada på 1960-talet. Skolor som följer den finländska undervisningsplanen finns åtminstone i Bryssel, Moskva, Tartu, Tallinn, Sankt Petersburg och på den spanska solkusten.
– Vi har många barn som nyligen flyttat hit från Finland och som därför talar riktigt bra finska. Det är bra för våra barn som vuxit upp här att höra andra barn tala finska. Barnspråket är annorlunda än det vi vuxna pratar, säger Mira Scott som är lärare och styrelseordförande för Finlandsskolan i Santa Monica.
”Sådär pratar ingen mera”
Själv flyttade Scott från Finland som nittonåring och har visserligen talat finska med sina barn och pratar med släkt och vänner i Finland, men språket utvecklas ändå på ett annat sätt i sin naturliga miljö.
– Ibland korrigerar de äldre barnen i skolan mig. De säger att mina uttryck är ålderdomliga och att ingen längre pratar på det sättet.
Scotts dotter var knappt tre när hon kom till den finska skolan i Santa Monica för första gången för åtta år sedan. På den tiden fanns det färre finländare i Los Angeles-området och föräldrarna i finska skolan var också de första finskspråkiga som Scott lärde känna. På den tiden gick det sex barn i skolan, i dag är siffran uppe i tjugotvå.
– De andra föräldrarna frågade genast om jag ville sitta med i styrelsen, jag tackade ja och på den vägen är det. De sex senaste åren har jag dessutom varit både styrelseordförande och lärare.
Finska skolan växer eftersom allt fler finländare flyttar till Los Angeles-området. I dag finns det också en systerskola nere i Orange County med femton elever. Många finländare som flyttade till Orange County jobbade på Nokia och stannade kvar när kontoret stängde för några år sedan.
Varannan lördag förmiddag samlas föräldrar och barn i skolan. Lektionerna pågår bara i ett par timmar, men både före och efter skolan umgås man naturligtvis på finska. Skolans uppgift är inte att lära ut finska, utan snarare att hjälpa barnen att upprätthålla sitt språk och den finska kulturen. Scott säger att det inte är ovanligt att finskspråkiga föräldrar väljer att enbart tala engelska med sina barn. Finska skolan blir därför den enda platsen där barnen regelbundet hör finska.
– Själv tycker jag att det är lite konstigt. Språket är en så central del av en människas identitet och känsloliv. Jag skulle inte kunna föreställa mig att enbart tala engelska med mina barn, säger Mira Scott.
Tvåspråkighet
Utbildningsstyrelsen stöder finska skolan genom att bland annat regelbundet ordna utbildningsdagar för lärarna i de finska skolorna.
– Ett år frågade utbildaren hur många av oss som var tvåspråkiga. Då var det bara finlandssvenskarna i rummet som lyfte upp en hand. Läraren frågade sedan hur många språk vi andra talar och det slog många av oss att vi visst är tvåspråkiga. De flesta av oss talar ju förutom finska också engelska. Då insåg jag att man kan bli tvåspråkig också sent i livet, säger Scott.
Finska staten betalar ett litet arvode till lärarna, och eleverna bidrar med en symbolisk terminsavgift men på det stora hela sköts ekonomin genom frivilligarbete. Varje år ordnar skolan också en stor julfest och samlar ihop donationer från företag med finsk koppling, som man sedan lottar ut. Intäkterna används till skolans utgifter, såsom hyra och materialkostnader.
– En gång fick vi bland annat rågbröd från Nordic Bread i New York. Det var mycket populärt, säger Scott.