Nyårstalet beskrivs som klart och modigt
Talet ansågs vara en strukturerad analys av de frågor som väcker känslor bland medborgarna, det vill säga invandring, säkerhet och ekonomi. Den utrikes- och säkerhetspolitiska delen av talet tolkades däremot olika.
Historieprofessor Henrik Meinander vid Helsingfors universitet anser att presidenten i sitt tal underströk Finlands alliansfrihet i samma grad som under tidigare år.
Meinander sade att presidenten inte försökte förneka eller förminska Nato-samarbetet utan att han i stället konstaterade att samarbetet framskrider väl.
Chefen för Åbo universitets center för riksdagsforskning, Markku Jokisipilä, tolkar talet så att presidenten förankrade Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska linje till Sverige och att talet inte innehöll något budskap om ett behov att ansöka om medlemskap i Nato.
– Det intressanta var ordningen i vilken han nämnde Finlands utrikespolitiskt centrala partner och aktörer: först Sverige, sedan Ryssland, sedan Norden och först efter det EU och till sist Nato, sade Jokisipilä.
Tydligt om invandring
Forskarna ansåg att Niinistö talade modigt om invandring med tanke på det rådande debattklimatet.
– Hos oss är presidenten helt tydligt i en sådan ställning att han kan uttala sig klarare och rakare på sak än många andra, sade Jokisipilä.
I talet använde Niinistö uttrycket "maassa maan tavalla" (ungefär att ta seden dit man kommer). Uttrycket har flera gånger stämplats som oönskat, säger Jokisipilä.
– Invandring kan aldrig betyda att våra centrala värderingar, demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter, ifrågasätts, sade Niinistö i talet.
Samtidigt underströk presidenten att brandattentat mot flyktingförläggningar, uppvigling till hat samt förföljelser är allvarliga brott.
– Själv är jag en jurist av den gamla skolan, från en tid då en bensinbomb mot en byggnad där människor kunde befinna sig enligt lagen rubricerades som mordbrand, och det är det fortfarande för mig. Ett grovt brott, sade presidenten.
Meinander sade att den juridiska infallsvinkeln var ett starkt drag.
"Ouppnådda förmåner"
Regeringens nedskärningspolitik fick presidentens stöd. Däremot gav han arbetsmarknadsparterna en känga genom att kritisera dem som att försöka roffa åt sig olika fördelar.
Presidenten kallade löneuppgörelserna före finanskrisen 2008 för ouppnådda fördelar. Fördelningen av det goda som man väntade sig under de närmaste åren gjordes enligt honom på förhand, men det goda blev aldrig verklighet.
Niinistö underströk att förbättrad priskonkurrens för Finland bör leda till att jobben tryggas, inte till att maximera vinsterna för aktieägarna.
Meinander poängterar att presidenten inte en enda gång använde sig av ordet samhällsfördrag trots att han tydligt uppmanade arbetsmarknadsparterna att fortsätta sina samtal.
– Det är ett uttryck som irriterar arbetstagarorganisationerna. Ordet har gamla anor och har haft många betydelser, men för tillfället har det blivit den sittande regeringens slogan. Som president ville han ta avstånd från ordet, säger Meinander.