"Allt fler kommer att flytta"
Det arbetsmarknadspolitiska läget är den vanligaste orsaken till att finlandssvenskar söker sig utomlands. Det säger Kjell Herberts, samhällsforskare vid Åbo Akademi i Vasa och sakkunnig vid Migrationsinstitutet, som är med i det så kallade "Tur (och retur?)"-projektet.
– Det finns en arbetsmarknad för tvåspråkiga nordbor, men intressant är att USA och Storbritannien också drar.
Herberts tror att lågkonjunkturen i Finland får allt fler finlandssvenskar att söka sig till de nordiska grannländerna, som han ser som en del av den finlandssvenska arbetsmarknaden.
Österbottningar och ålänningar har ofta personliga kontakter, medan nylänningarna får upp ögonen för nya möjligheter via arbetet. Som ”arbetsplatsens finlandssvensk” får man ofta sköta kommunikationen till Sverige.
– Vår förhoppning är att många flyttare även i andra länder, såsom Norge, England, USA och den övriga världen skall nås och vara beredda att berätta om sina erfarenheter, liksom även återflyttarna, även om det kanske gått en tid sedan man återvänt.
Även det odramatiska
Amerikaemigrationen är tämligen väldokumenterad men det saknas en helhetsbild med ett längre tidsperspektiv för den nordiska emigrationen.
– Finlandssvenskarna avidentifieras i den svenska statistiken. Det vore intressant att veta hur de anpassat sig politiskt, religiöst och socialt i Sverige.
Det finns också en lucka i kunskapen om återflyttningens omfattning och betydelse för Svenskfinland, inte minst tack vare idéer, innovationer, socialt och ekonomiskt kapital, anser Herberts.
Migrationsinstitutet i Åbo har sedan 1974 dokumenterat flyttningsrörelserna, men uppgifterna om finlandssvenskarna är fragmentariska.
– Vi tror oss veta en massa utifrån ganska få observationer. Varje flyttares erfarenhet är unik och behöver inte alls vara identisk med grannens erfarenheter.
Herberts ser utmaningar i "Tur (och retur?)"-projektet: Går det att nå målgruppen finlandssvenska emigranter och blir svaren tillräckligt många?
– Finns det ett intresse av att dela med sig av sina erfarenheter? Även det odramatiska vardagslivet är viktigt ur forskningens synvinkel.