Mer turbulens väntar för Sipiläs regering
Statsminister Juha Sipiläs (C) regering har genomgått en sällsynt turbulent halvårsperiod sedan den tillträdde.
Tre frågor har dominerat: För det första de misslyckade förhandlingarna om ett samhällsfördrag. För det andra vårdreformen som orsakade en småskalig regeringskris. Och för det tredje den kraftigt ökade invandringen som har varit på tapeten hela hösten.
De här tre frågorna kommer att skapa rubriker även nästa år och det nya året blir knappast lättare än det gångna, tror politiska forskare.
Jan Sundberg, professor i allmän statslära vid Helsingfors universitet, säger att regeringen åtminstone delvis har sig själv att skylla för den knaggliga inledningen. Bland annat beredningen av lagar är på en olovligt låg nivå i nuläget.
– Det som kommer ut från statsmaskineriet är av väldigt svag kvalitet. Det här kommer att skapa en hel del problem särskilt i fråga om vårdreformen, säger Sundberg.
Vårdreformen problematisk
Vårdreformen är något av ett flaggskepp för Sipiläs regering och ett projekt som kan få historiska proportioner. Men trots åratal av förhandlingar har man inte kommit särskilt långt.
Regeringen har hoppats att förslaget till ny lag om ordnandet av social- och hälsovården kan skickas på remiss i april, men många anser att tidtabellen är orealistisk.
– Om det som skett ger någon som helst antydan om framtiden kan man förutspå att remissrundan sannolikt skjuts upp. Har en enda deadline hållit i vårdreformen? frågar Heikki Hiilamo, professor i socialpolitik vid Helsingfors universitet.
Trots att många problem återstår tror Hiilamo ändå att regeringen når sitt mål och att reformen kan träda i kraft i början av 2019.
– Genomförandet av reformen sätts på spel om det här inte lyckas. Efter valet våren 2019 är det möjligt att den nya regeringen har helt andra tankar om reformen.
Inte lätt att förutspå
Det är inte lätt på arbetsmarknadsfronten heller. Om regeringens konkurrenskraftspaket, de så kallade tvångslagarna, blir av kan det leda till konflikter och strejker i samband med arbetsmarknadsrundan nästa höst. Därför är det inte uteslutet att man gör ännu ett försök med samhällsfördraget.
Asylsökarna kommer garanterat också att vara en het fråga, trots att antalet asylsökare minskade mot slutet av året. Till exempel kan nya problem uppstå om tusentals irakiska asylsökare får ett avslag på sin ansökan.
Erkka Railo som är politikforskare vid Åbo universitet påminner ändå om att det inte alltid är så lätt att förutspå den politiska agendan utgående från det som skett under det gångna året.
– För ett år sedan hade knappast så många kunnat förutse hur stor fråga invandringen blir i år. Ofta sker något överraskande som helt ändrar på agendan, säger Railo.