Bråttom med att lappa över bristerna
Både kartläggningen över vilka yrken asylsökande har och processen för att anpassa utbildningarna till finländska förhållanden har varit bristfälliga. Nu planeras åtminstone en effektivare process för läkare.
Hittills har läkare som kommer till exempel från Irak varit ganska ensamma i sin kamp om att få bli läkare också i Finland. Efter att Valvira ger grönt ljus – det vill säga har utrett att personen faktiskt har läkarutbildning i ett land utanför EU eller Efta – gäller det att själv få ihop sina tentamina och försöka lära sig språket. Det kan leda till en kamp där samma personer försöker skriva tentamen om och om igen.
Det har nu en projektgrupp presenterat en lösning på, säger Jukka Mäkinen, som är utvecklingschef vid Tammerfors universitet. Om ministerierna och näringscentralerna nappar på förslaget kan utländska läkare få arbete snabbare i framtiden, rentav på ett år.
Fortbildning i språk och medicin
Förslaget går ut på att varje utländsk läkare får både sitt medicinska och sitt språkliga fortbildningsbehov kartlagt samtidigt – och sedan en skräddarsydd studieplan.
Läkarna råkar ha tur, eftersom det här effektiveringsprojektet sparkades i gång redan 2014, innan man visste hur stort behovet skulle bli att bemöta fler asylsökande.
– Det gäller åtminstone den här yrkesgruppen, men som modell och tankesätt skulle det här kunna vara en bas också för andra yrkesgrupper inom vården, om den kompletteras med egna tillämpningar, säger Mäkinen.
Fortbildningsmodulen för läkare, i både språk och medicin, skulle enligt förslaget produceras av Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Jyväskylä och Östra Finlands universitet.
Kartläggningen släpar efter
Ett dilemma som kvarstår är att processen med att få utländska yrkesmänniskor behöriga i Finland inleds väldigt sent efter att personen anlänt till Finland, och också då är statistiken över vilka yrken som finns väldigt bristfällig.
Hittills har yrke och utbildning utretts av arbets- och näringscentralerna först efter att de positiva asylbeskeden getts. Utbildningen bland de asylsökande saknar systematisk kartläggning.
I höstas beslutade regeringen införa mera framförhållning och börja fråga asylsökande systematiskt om deras yrken och utbildning. Men någon heltäckande statistik är inte att vänta på länge än. Det är ett projekt som inleds i början av nästa år, och då sker kartläggningen bara på ett urval flyktingförläggningar, inte alla.
Enligt Undervisnings- och kulturministeriet ska det ge en grovhuggen information för budgetbruk, eftersom man behöver veta hur stor andel som behöver gå i grundskola, hur stor andel som är högt utbildade och hur många som kanhända inte kan läsa eller skriva alls.
Enligt direktör Kirsi Kangaspunta på Undervisnings- och kulturministeriet kan erfarenheterna ändå utmynna i frågeformulär som används mer systematiskt framöver. När det gäller den mängd asylsökande som redan kommit är det redan för sent att vara tidigt ute.