Expert: Högre moms hjälper inte
Högre mervärdesskatt mot sänkta arbetsgivaravgifter. Åsikterna går isär gällande följderna.
En fiskal devalvering skulle inte lösa problemen med Finlands priskonkurrenskraft. All internationell forskning stöder detta påstående, säger forskaren Juha Tervala på Helsingfors universitet.
– Även om vi genomförde en ytterst radikal fiskal delvalvering skulle effekterna på priskonkurrenskraften vara minimala, säger Tervala.
I sin enklaste form innebär en fiskal devalvering att arbetsgivarnas socialskyddsavgifter sänks samtidigt som momsen höjs för att hålla skatteintäkterna på tidigare nivå. Tervala säger att åtgärden kan vara ett förnuftigt tillägg bland andra åtgärder, men att den i sig själv bara har en liten effekt.
Forskningschefen på Näringslivets forskningsinstitut Etla, Niku Määttänen, säger att man kunde tänka sig en fiskal devalvering som ett komplement till regeringens övriga åtgärder.
– Men man ska inte överväga det förutom i en exceptionellt besvärlig situation, lik den vi nu befinner oss i, säger Määttänen.
Tervalas forskning visar att den största effekten av en fiskal devalvering kommer med ett års förskjutning. Efter det minskar effekten på konkurrenskraften när lönerna börjar stiga i takt med att ekonomin förbättras. Sänkta arbetsgivaravgifter ökar efterfrågan på arbetskraft, vilket i sin tur borde leda till högre löner.
– I verkligheten kan det gå så att arbetsmarknadsorganisationerna samtidigt enats om en flerårig nollinje för lönepåslag, och då kan den fiskala devalveringen ha en längre inverkan, säger Tervala.
Regeringen tvehågsen
En fiskal devalvering har varit på tapeten den senaste veckan trots att två av de tre regeringspartierna tidigare konsekvent skjutit ner tanken på en momshöjning. En delorsak till att alternativet tagits upp är regeringens så kallade tvångslagpaket.
Finansminister Alexander Stubb (Saml) sade i en intervju för Lännen Media förra veckan att regeringen ser en momshöjning som ett tänkbart alternativ. Sannfinländarna har upprepade gånger motsatt sig förhöjda omsättningsskatter men förra veckan sade en av partiets riksdagsledamöter, Ville Vähämäki under partiets gruppanförande att en fiskal devalverig kunde vara ett alternativ under dåliga tider.
Under Yles Statsministerns frågestund i söndags sade Juha Sipilä (C) att han inte stöder en kombination av sänkta arbetsgivaravgifter och höjd moms. Sipilä motiverade sin ståndpunkt med att högre omsättningsskatter skulle slå till hårdast mot de fattiga.
Määttänen på Etla håller inte med om att momshöjningar per automatik skulle drabba de fattiga hårdast. De flesta inkomstöverföringar är indexbundna vilket innebär att högre levnadskostnader leder till högre stöd. Man kan också vid behov ta tillbaka beslut om frusna indexhöjningar och höja stöden, menar Määttänen.
Tervalas forskning visar att en fiskal devalvering inte minskar den inhemska konsumtionen ens på kort sikt.
– En momshöjning skär ner på de tillgängliga inkomsterna men de sänkta arbetsgivaravgifterna nollar effekten, säger Tervala.
Den allmänna omsättningsskatten som gäller de flesta varor och tjänster ligger för närvarande på 24 procent. Om skattesatsen höjs försämrar det de inhemska webbaffärernas ställning i förhållande till de utländska konkurrenterna.
– Beskattningen skulle överföras från arbete till konsumtion men en del av konsumtionen skulle fly till utländska webbutiker, säger Tervala.