Norrman vill ge Finland ny fjälltopp
Det finns egentligen inga juridiska hinder för att Norge skulle ge Finland en bit av Halde fjäll. Det säger man på Lantmäteriverket.
Norge har många höga fjäll. Galdhøpiggen stoltserar med 2 469 meters höjd över havet och Glittertind på 2 465 meters höjd. Den högsta punkten i Finland finns på en sluttning på Halde fjäll och landar på blygsamma 1 324 meter. Förargligt nog korsar den finsknorska riksgränsen fjället och ett stenkast bort i Norge ligger toppen där höjden 1 328 meter. Alltså fyra meter högre.
– Tänk om det norska folket skulle ge det finska broderfolket den här biten. Jag är övertygad om att det finska folket skulle sätta mycket stort pris på en dylik gåva från Norge, säger Bjørn Geirr Harsson på telefon från Sundvollen utanför Oslo.
Harsson är kanske inte helt obekant med de här frågorna, pensionerad geodet som han är. Han jobbade tidigare på den norska motsvarigheten till Lantmäteriverket. En lämplig tidpunkt för överlämningen skulle vara när Finland firar hundra år som självständigt land, tycker han.
Självklart finns det också en grupp på Facebook som stödjer ändamålet: "Halti som jubileumsgave". Harsson som själv inte hänger på Facebook tror att det är sonen som startat gruppen. I skrivande stund har över 1 500 personer gillat gruppen.
"Fantasifullt förslag"
På Lantmäteriverket i Finland drar man lite på munnen åt Harssons tilltag. Men i praktiken finns det knappast några juridiska hinder för Finland att ta emot en sådan jubileumsgåva, säger lantmäterirådet Markku Markkula.
– Det skulle vara frågan om ett avtal mellan två länder.
Bjørn Geirr Harsson, hur får man en sådan här idé?
– Jag flög med helikopter i de trakterna 1972. Så idén föddes väl egentligen redan då kan man säga.
Den här kartan klargör hur nära de två höga punkterna ligger varandra. Finlands högsta punkt ligger på en sluttning medan själva toppen, som är fyra meter högre, finns på den norska sidan av gränsen. Bjørn Geirr Harsson har räknat ut att Norge skulle mista 0,015 kvadratkilometer, vilket inte skulle påverka någotdera lands officiella statistisk på arealen.
Brev har han skickat både till norska utrikesdepartementet och till Statens kartverk. Han har inte fått svar ännu.
Chefen på det norska kartverket Anne Catherine Frøstrup låter förvånad på telefon. Nej, det här är första gången hon hör om förslaget.
– Det är en spännande idé och ett fantasifullt förslag. Men för att det ska genomföras behövs det en politisk överenskommelse.
Markku Markkula påminner också om att gränsjusteringar av det här slaget faktiskt tidigare gjorts. Ett exempel är Märkets fyr på Åland. Gränsen mellan Finland och Sverige korsade skäret. Fyren som var finsk låg på den svenska sidan. Men år 1981 korrigerade man det här så att området kring fyren skulle höra till Finland.
Utsikt från Ridnitsohkka mot Halde fjäll. Foto: Wikimedia Commons