– Som geodet i Statens kartverk och som friluftsvän har jag träffat flera finländare som tycker det är besynnerligt att Finlands högsta punkt "egentligen" ligger i Norge, säger Bjørn Geirr Harsson. Foto: Privat

Norrman vill ge Finland ny fjälltopp

Sofia Holmlund

Publicerad: 16.12.2015 19.47 • Uppdaterad: 19.12.2015 19.16

Ämnesord

Dela

Verktyg

Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

Det finns egentligen inga juridiska hinder för att Norge skulle ge Finland en bit av Halde fjäll. Det säger man på Lantmäteriverket.

Norge har många höga fjäll. Galdhøpiggen stoltserar med 2 469 meters höjd över havet och Glittertind på 2 465 meters höjd. Den högsta punkten i Finland finns på en sluttning på Halde fjäll och landar på blygsamma 1 324 meter. Förargligt nog korsar den finsknorska riksgränsen fjället och ett stenkast bort i Norge ligger toppen där höjden 1 328 meter. Alltså fyra meter högre.

– Tänk om det norska folket skulle ge det finska broderfolket den här biten. Jag är övertygad om att det finska folket skulle sätta mycket stort pris på en dylik gåva från Norge, säger Bjørn Geirr Harsson på telefon från Sundvollen utanför Oslo.

Harsson är kanske inte helt obekant med de här frågorna, pensionerad geodet som han är. Han jobbade tidigare på den norska motsvarigheten till Lantmäteriverket. En lämplig tidpunkt för överlämningen skulle vara när Finland firar hundra år som självständigt land, tycker han.

Självklart finns det också en grupp på Facebook som stödjer ändamålet: "Halti som jubileumsgave". Harsson som själv inte hänger på Facebook tror att det är sonen som startat gruppen. I skrivande stund har över 1 500 personer gillat gruppen.

"Fantasifullt förslag"

På Lantmäteriverket i Finland drar man lite på munnen åt Harssons tilltag. Men i praktiken finns det knappast några juridiska hinder för Finland att ta emot en sådan jubileumsgåva, säger lantmäterirådet Markku Markkula.

– Det skulle vara frågan om ett avtal mellan två länder.

Bjørn Geirr Harsson, hur får man en sådan här idé?

– Jag flög med helikopter i de trakterna 1972. Så idén föddes väl egentligen redan då kan man säga.

Den här kartan klargör hur nära de två höga punkterna ligger varandra. Finlands högsta punkt ligger på en sluttning medan själva toppen, som är fyra meter högre, finns på den norska sidan av gränsen. Bjørn Geirr Harsson har räknat ut att Norge skulle mista 0,015 kvadratkilometer, vilket inte skulle påverka någotdera lands officiella statistisk på arealen.

Brev har han skickat både till norska utrikesdepartementet och till Statens kartverk. Han har inte fått svar ännu.

Chefen på det norska kartverket Anne Catherine Frøstrup låter förvånad på telefon. Nej, det här är första gången hon hör om förslaget.

– Det är en spännande idé och ett fantasifullt förslag. Men för att det ska genomföras behövs det en politisk överenskommelse.

Markku Markkula påminner också om att gränsjusteringar av det här slaget faktiskt tidigare gjorts. Ett exempel är Märkets fyr på Åland. Gränsen mellan Finland och Sverige korsade skäret. Fyren som var finsk låg på den svenska sidan. Men år 1981 korrigerade man det här så att området kring fyren skulle höra till Finland.

Utsikt från Ridnitsohkka mot Halde fjäll. Foto: Wikimedia Commons

Sofia Holmlund

Ta kontakt Flera artiklar av Sofia Holmlund

KommentarerLäs regler för kommentarer >>

Regler för kommentarer

Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Här är våra spelregler:

Var hövlig och korrekt i dina kommentarer.
Respektera andra personers privatliv oavsett om det gäller andra debattörer, personer i artiklarna eller journalister. Inga personangrepp tillåts.
Håll dig till artikelns ämne och motivera din åsikt.
Eftersom Hbl är ett svenskspråkigt medium är kommentarsspråket svenska.
Dina kommentarer kan användas i andra sammanhang på Hbl.fi, i Hufvudstadsbladet eller i andra KSF Media publikationer.

Det är inte tillåtet att:

hota, trakassera, sprida lögner eller skvaller.
uppmana till brott eller på annat sätt bryta mot Finlands lag.
använda svordomar och obscena ord.
kommentera etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller hälsotillstånd om det saknar betydelse i sammanhanget.
skriva rasistiska och sexistiska inlägg.
göra reklam.
länka till sidor med sexistiskt, pornografiskt eller rasistiskt innehåll. Detsamma gäller länkar till diskussionsforum.
skriva långa citat, huvuddelen av kommentaren ska vara din egen.
använda osakliga användarnamn (signaturer).

Alla inlägg efterhandsgranskas av moderatorn. Vem som helst kan anmäla en kommentar genom att klicka på flaggsymbolen invid kommentaren. Den kommer då att granskas av moderatorn som fattar beslut om kommentaren får finnas kvar eller avlägsnas. Frågor om Hbl.fi kan sändas till webb@hbl.fi. Modereringen på Hbl.fi utgår från redaktionens regler men i själva jobbet får vi hjälp av ett utomstående företag, Interaktiv Säkerhet. Företaget är specialiserat på övervakning av artikelkommentarer och anlitas av flera svenskspråkiga nyhetssajter. Har du klagomål som gäller modereringen? Ta kontakt med webb@hbl.fi. Klistra in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.

Hur syns mitt namn eller signatur: Det är endast möjligt att kommentera artiklar om du skapat ett digitalt konto och loggat in. Utgångsläget är att ditt förnamn och efternamn syns när du kommenterar, men du kan också välja att använda en signatur om du inte vill uppge ditt riktiga namn.

Hur ändrar jag min signatur: På hbl.fi, klicka till Mitt konto-knappen uppe till höger och välj Regigera kontouppgifter. Välj Personlig information. Längst ner på sidan kan du ange Signatur för kommentarer. Klicka på Spara. Notera att du vid varje kommentering fritt kan välja signatur.

Så behandlar vi din signatur Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Vi förbehåller oss rätten att kontakta dig.