Kommunerna chockhöjer vårdpriser
Hälsovårds- och tandvårdsavgifterna stiger med närmare trettio procent vid årsskiftet. Till exempel priset för att gå till tandläkaren och lappa en tand stiger från 54,20 till 70,40 euro.
Social- och hälsovårdsministeriet slog för några veckor sedan fast nya maximibelopp för klientavgifterna inom social-, hälso- och sjukvården. Enligt Kommunförbundet har beredningen skett i all tysthet, med mycket låg profil.
Den här gången är det nämligen inte bara fråga om en liten indexjustering på knappt två procent, utan om en historisk tilläggsförhöjning på 27,5 procent. Den här tilläggsförhöjningen baserar sig på regeringsprogrammet där regeringen förväntar sig att kommunerna får in 150 miljoner euro extra genom att höja avgifterna.
Storleken på patient- och klientavgifterna hör till de frågor som kommunerna själva får bestämma om. I praktiken brukar de följa statens rekommendationer. Också nu antas de flesta kommuner slå fast de föreslagna maximiavgifterna. Anu Nemlander, som är sakkunnig i social- och hälsovårdsfrågor vid Kommunförbundet, bedömer att de flesta, om inte alla kommuner, tar till de nya maximiavgifterna.
– Kommunernas dåliga ekonomi talar för att de utnyttjar möjligheten att ta ut maximiavgifter för sina hälso- och sjukvårdstjänster. Men det är en politiserad fråga. Kommuner och städer där oppositionen har en stark ställning kommer att få svårare att klubba igenom besluten, säger Anu Nemlander.
Enligt Nemlander är det här en åtgärd som hårdast drabbar de invånargrupper som är mest beroende av den offentliga sektorns tjänster, det vill säga pensionärer med låga pensioner, arbetslösa och barnfamiljer.
Nu börjar kommunerna i rask takt klubba igenom social- och hälsovårdsministeriets rekommendationer om en maximal avgiftsförhöjning för tjänsterna inom den offentliga hälsovården.
Ja i Kyrkslätt och Raseborg
Trenden är att grundtrygghetscheferna i kommunerna rekommenderar sina kommuners social- och hälsovårdsnämnder att höja priserna maximalt. Både Raseborg och Kyrkslätt fattade sina beslut i torsdags. Den offentliga hälsovårdens avgifter stiger alltså med närmare 30 procent. I Raseborg lades frågan om avgifterna för serviceboende tillsvidare på bordet. Enligt Karl von Smitten, ordförande för grundtrygghetsnämnden, kräver de här avgifterna en noggrannare konsekvensbedömning.
Nästa vecka fattar bland annat Borgå, Sibbo och Vanda beslut om förhöjningarna.
De maximala avgiftsförhöjningarna innebär till exempel att sjukhusens poliklinikavgifter stiger från 32,10 euro till 41,70 euro. Om man är tvungen att bli kvar på sjukhuset kostar vistelsen 49,50 per dygn efter årsskiftet. Det är 11,40 euro mer än i år. Alla tandvårdsavgifter stiger också med närmare 30 procent.
Ingen konsekvensbedömning
Pensionstagarnas centralförbund, PCF, är bestört över att regeringen har utarbetat en klientavgiftsförordning med så här stora förhöjningar utan att göra en social konsekvensbedömning av hur beslutet påverkar mindre bemedlade människor. Ordförande för PCF, Matti Hellsten, förundrar sig över att regeringen inte har använt sig av socialpolitiska experter då sparbesluten fattades. Det är enbart ekonomiska kalkyler som gäller.
Pensionärerna är en grupp som drabbas hårt av att den offentliga hälsovården blir dyrare. De inte bara utnyttjar vården oftare än andra utan pensionärernas inkomster är också ofta mycket låga.
En tredjedel (461 154) av landets pensionärer har en månadsinkomst som ligger under 1 100 euro. Över hälften av alla pensionärer (756 326) ska klara sig med en bruttoinkomst på 1 400 per månad.
Verksamhetsledare Timo Kokko på PCF säger att det inte är bara vårdavgifterna som stiger.
Folkpensionsanstalten höjer rejält självrisken för taxiresor till vårdinrättningarna. Självrisken stiger från 16 euro till 25 euro eller från 32 euro till 50 euro beroende på hur taxin beställs.