Helsingforspolisen: Plan behövs för alla asylavslag
Helsingforspolisen, som verkställer avvisningsbeslut, välkomnar inrikesminister Petteri Orpos förslag om särskilda inkvarteringar för dem som får avslag på sina asylansökningar. Förslaget om "skriftliga löften" av de asylsökande är däremot närmast ett politiskt utspel.
Nästa vecka ska Juha Sipiläs regering presentera nya linjedragningar kring migrationsläget och asylprocesserna.
Bland annat är justitieminister Jari Lindström (Sannf) i färd med att reservera mer resurser för Helsingfors förvaltningsdomstol och för högsta förvaltningsdomstolen, för att i snabbare takt kunna behandla ärenden där asylbeslut överklagas. Lindström överväger också att sprida ut behandlingen av liknande ärenden på fler förvaltningsdomstolar.
Han förväntar sig att antalet ärenden stiger kraftigt från och med våren.
Inrikesminister Petteri Orpo (Saml) sade på torsdagen att en del av de nuvarande förläggningarna planeras bli inkvartering för återvändande, det vill säga dem som får avslag på sina asylansökningar. En del förläggningar kommer att stängas.
Tanken är att ett urval av förläggningarna skulle bli inkvartering för dem som fått negativt asylbesked och tvingas återvända, och att de skulle ha en högre säkerhetsnivå, säger Orpo.
Vad det innebär i praktiken finns inget svar på ännu. Klart är att förläggningarna inte kan spärra in människor. Polisstyrelsen uppger att små och medelstora städer har problem med att få polisstyrkan att räcka till. Polisinspektör Tommi Reen säger till FNB att det förekommit några masslagsmål de senaste veckorna där polispatrullerna bundits upp särskilt på mindre orter.
Enligt Helsingforspolisen, som verkställer avvisningsbeslut i praktiken, finns det ett behov av inkvarteringar för återvändande.
– Tanken är bra, och har sin utgångspunkt i att då de negativa beskeden börjar komma så kan de förorsaka väldigt stor besvikelse och olika reaktioner, säger informationschef Juha Hakola vid Helsingforspolisen.
– Behovet är uppenbart. Vad det innebär ur säkerhetsvinkel måste bedömas för sig senare, säger Hakola och preciserar inte vad de praktiska säkerhetsarrangemangen egentligen kunde vara.
– Vi vet att det genom tiderna funnits de som polisen varit tvungen att ledsaga vid avvisningsskedet, men det är alldeles för tidigt att säga vilka mekanismerna kommer att vara när det blir många fler beslut, säger Hakola.
"Flyktinglöfte" ett politiskt utspel
Ett av regeringens förslag är också att asylsökande ska tilldelas ett informationspaket om lag och ordning och underteckna någon form av löfte att förbinda sig till informationen. Hur det ska se ut är inte utformat, men landar i praktiken på Migrationsverket.
Någon juridisk roll verkar pappret ändå inte ha.
– Nej, men det är också möjligt att den som döms till ett brott får sin asylansökan hanterad i snabb ordning och att (brottet) inverkar betydande på det slutliga beskedet, sade Orpo på torsdagen.
Både Migrationsverket och Inrikesministeriet uppger att det här är något som redan görs, men i en annan form. Migrationsverket producerar ett flertal broschyrer, kurser och informationspaket, och de samtal som förs med asylsökande blir protokoll som ska undertecknas.
Inte heller Inrikesministeriet har ännu hunnit bereda den här senaste idén, som där klassas som ett rent politiskt initiativ.