Låter det komplicerat? Det tycker många danskar också. En historiskt hög andel – 25–30 procent – är in i det sista osäkra på hur de ska rösta, säger Derek Beach, forskare och lektor vid universitetet i Århus. Deltagandet förutspås också bli lågt på bara drygt 50 procent.

Men vi tar det från början. Sedan 1993 har Danmark haft ett så kallat rättsförbehåll. Det betyder att landet har undantag från delar av EU:s direktiv och förordningar.

På våren går Europol över från att vara ett mellanstatligt till ett överstatligt samarbete, vilket innebär att Danmark med nuvarande villkor inte längre kan vara med. Förändringen är så stor att det enligt dansk lag krävs att fem sjättedelar av riksdagen är för den. Eftersom ett så starkt stöd inte finns måste frågan gå till folkomröstning.

Regeringen, som består av borgerliga Venstre, föreslår tillsammans med Socialdemokraterne, Konservative, Radikale och Socialistisk folkeparti en så kallad tillvalsordning. Den som röstar ja stödjer förslaget som bland annat innebär att Danmark kan fortsätta vara medlem i Europol. På listan finns också ett tjugotal andra rättsakter där suveräniteten skulle övergå till EU, det gäller bland annat arvsrätt och människohandel. Samtidigt väljs en del samarbetsområden bort vilket gör det hela invecklat.

Nej-sidan menar att ett ja innebär att för mycket makt flyttas till EU. Och så menar den, med invandringskritiska och högerpopulistiska Dansk Folkeparti i spetsen, att ­dörrarna öppnas också inom flyktingpolitiken, även om frågan inte direkt finns bland rättsakterna.

– De tar fram att om man röstar ja så blir det lättare för ja-majoriteten i riksdagen att senare gå med i den gemensamma asyl- och migrationspolitiken och det är något man inte vill, säger Derek Beach.

Här försöker Venstre och Socialdemokraterne intyga att de lovar ta asylpolitiken via en ny folkomröstning, om den blir aktuell. Men nej-sidan betonar att inga sådana garantier finns.

– På nej-sidan finns de som är väldigt oroade över immigrationen och talar om att stänga gränserna.

Höstens flyktingkris har gett fyr åt nej-rörelsen. Till Danmark har det fram till slutet av oktober kommit 13 425 asylsökande enligt Udlændingestyrelsen. Jämfört med fjolårets totalt 14 800 är det en ökning, även om den är långt ifrån så stor som i Sverige eller Finland. Men för många speciellt på den borgerliga så kallade blåa sidan är det ändå för mycket.

Flyktingkrisen i kombination med kampanjen inför folkomröstningen har enligt Beach cementerat och förstärkt polariseringen i Danmark mellan dem som tycker att landet ska ta sitt ansvar och dem som vill ha stängda gränser. För det vill han gärna betona: Det finns de som gärna skulle vilja att Danmark hur som helst ansluter sig till EU:s flyktingpolitik.

Vad händer då om majoriteten röstar för ett ja? Det är inte helt klart.

– Regeringspartiet Venstre är väldigt oroat över att förlora antiimmigrationsröster till Dansk Folkeparti så de kommer inte att trycka på att Danmark ska höra till den gemensamma flyktingpolitiken. Däremot kommer Danmark att ansluta sig i ett antal juridiska ärenden och sådana som rör den inre marknaden.

Blir det ett nej är det enligt Beach troligt att en ny folkomröstning ordnas som gäller enbart Europol. Samtidigt är det inte juridiskt klart att det ens är möjligt för Danmark att ansluta sig genom ett enskilt avtal, som nej-sidan gärna för fram.

På torsdag kväll vet vi hur det går. Eller som Beach säger: Då ser vi om flyktingkrisen har skrämt upp en majoritet av anhängarna i det borgerliga blocket så att de röstar nej. Eller om det blir ett ja – inte minst för att egentligen alla efter terrordådet i Köpenhamn i vintras och Paris nyligen vill att Danmark ska ingå i Europol.

Det lutar ändå åt det första alternativet. De senaste opinionsundersökningarna ger cirka 40 procent för nej och 35 procent för ja.

Källor: Politiken, Berlingske, TT