"Väst och Ryssland litar inte på varandra"
ANALYS Frankrike och Ryssland krigar nu sida vid sida i Syrien och på torsdag besöker François Hollande Moskva. Har Putin lyckats bryta sig ur sin internationella isolation? Den ryska eliten triumferar, men experterna är försiktigare.
För inte så länge sedan annullerade Frankrike miljonaffären Mistral med Ryssland. Det innebar att Moskva snuvades på två franska toppmoderna örlogsfartyg, en av sina största militära investeringar sedan Sovjetunionens fall. Ryssarna krävde ersättning för sveda och värk och tongångarna i Moskva var minst sagt irriterade.
När den franska satirtidningen Charles Hebdo publicerade karikatyrer på flygkatastrofen i Sinai var reaktionen i Ryssland rasande. De statligt styrda tv-kanalerna körde ut svavelosande inslag om hur frans- ka medier hånar en rysk tragedi.
Nu bombar Ryssland och Frankrike Syrien tillsammans. Landets presidenter diskuterar gemensamma strategier mot IS. Frankrikes president François Hollande ber USA och Ryssland samarbeta i kampen mot den islamiska terrorismen. Denna vecka ska François Hollande besöka både Washington och Moskva för att diskutera en internationell koalition mot IS. Situationen har förändrats kardinalt och den ryska eliten är triumferande.
Putin agerade snabbt
Vladimir Putin handlade oerhört målmedvetet efter terrordåden i Paris. Tillsammans med Frankrike trappade han genast upp bombningarna i Syrien och lät upprepade gånger förstå att han själv hade förutsett den här situationen för länge sedan.
Det är inte bara till Frankrike som Ryssland plötsligt har fått varmare relationer. Sedan ryska flygplan inledde bombkampanjen i Syrien har Putin träffat Barack Obama personligen två gånger. Obamas motvilja mot Putin har knappast minskat, men USA signalerar trots detta en ny beredskap att föra dialog med Ryssland. Den ryska eliten tolkar det som en seger och ett bevis för att man hela tiden har haft rätt.
Faktum är att Ryssland delvis har lyckats ta sig ur den isolation som följde efter annekteringen av Krim. Det säger Aleksandr Baunov, analytiker vid den amerikanskfinansierade tankesmedjan Carnegie i Moskva.
– Ryssland kunde ha förblivit fånge i Ukrainapolitiken på obestämd tid. Putin ville bryta sig ut ur isoleringen. Han kände efter var väggen var som tunnast, satsade och lyckades bryta sig igenom. Det enda sättet för Ryssland att vara relevant är att ingripa i en kris som västvärlden inte kan lösa på egen hand, säger Aleksandr Baunov till HBL.
Samtidigt understryker han att händelserna i Syrien saknar betydelse vad sanktionerna beträffar.
– Sanktionerna mot Ryssland har enbart med Ukraina att göra. De kommer att vara kvar under en längre tid. Dessutom vet vi fortfarande inte hur omfattande samarbetet i Syrien verkligen blir. Men för Ryssland är det avgörande att man inte längre för en egen kampanj, avskild från alla andras. Nu bombar Ryssland och Frankrike tillsammans.
"Misstron är kvar"
Aleksej Makarkin, som är analytiker på den ryska tankesmedjan Centrum för politisk teknologi i Moskva, konstaterar att misstron mellan västvärlden och Ryssland egentligen inte har minskat.
– Det stämmer att för vissa har Ryssland nu blivit en partner för västvärlden. Men förtroendet har inte växt det minsta. Väst kan komma överens med Ryssland i vissa konkreta frågor, men fortfarande betraktas Ryssland som ett farligt och oförutsägbart land, säger Makarkin.
Den stora frågan just nu är om Ryssland och Frankrike verkligen kommer att lyckas besegra IS med hjälp av flyganfall. I Ryssland har det höjts kritiska röster mot hur bombningarna utförs, bland annat av den kända bloggaren Anatolij Nesmijan (El Mjurid i sin blogg). Han anser att de stora bombplanen Tu-160 och Tu-95 som nu används inte är ändamålsenliga när det gäller att bomba Islamiska staten.
– Tu-160 är ett tungt bombplan som har byggts för att bomba ytterst väl skyddade objekt. IS har inga sådana i Syrien, vi bombar i praktiken skjul. Det är helt andra slags plan som behövs för den sortens operationer, säger Anatolij Nesmijan i gazeta.ru.
Putin populärare än någonsin
Putins opinionssiffror är nu rekordhöga – 89,9 procent i den senaste mätningen som gjordes av statskontrollerade VTsIOM i oktober. (Föregående mätning av oberoende Levada gav 88 procent). Fortfarande har han alltså svängrum att agera. Samtidigt kryper osäkerheten allt närmare under skinnet på många Moskvabor. När jag senast höll middag med några Moskvaväninnor haglade råden över bordet om i vilken metrovagn man ska sätta sig för att undgå självmordsbombarna.
– Man ska alltid ta vagnarna i mitten. Aldrig i början eller slutet. Det är där självmordsbombarna brukar gå in, löd ett av råden.
Ju fler rykten som sprids des-to obehagligare blir stämningen. Moskvaborna har fått sin beskärda del av internationell terror, med upprepade självmordsbombningar i tunnelbanan och fruktansvärda tragedier som när en teater kapades av terrorister år 2002. Den Putinkritiska tidningen Novaja Gazeta hade en förstasida i onsdags där man manade till internationell kamp mot terrorn. Det säger sig själv att man inte gjorde det för att gå Putins ärenden utan för att uttrycka en ärlig opinion i Ryssland.